Titan |
|
---|
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 47,867(1)[1] u |
---|
Utseende | Silvervit |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 4,506 g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 4,11 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 1 941 K (1 668 °C) |
---|
Kokpunkt | 3 560 K (3 287 °C) |
---|
Molvolym | 10,64 × 10−6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 18,7 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 457[2] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 523[3] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 25,06 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
1 982
|
2 171
|
(2 403)
|
2 692
|
3 064
|
3 558
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 147 pm |
---|
Kovalent radie | 160 pm |
---|
Elektronaffinitet | 7,6 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 658,8 kJ/mol Andra: 1 309,8 kJ/mol Tredje: 2 652,5 kJ/mol Fjärde: 4 174,6 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 4,33[4] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ar] 3d2 4s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 10, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | 4, 3, 2, 1, −1, −2[5] |
---|
Oxider (basicitet) | TiO2 (amfoterisk) |
---|
Elektronegativitet | 1,54 (Paulingskalan) 1,38 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −0,86 V (TiO2+ + 2 H+ + 4 e− → Ti + H2O) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Hexagonal tätpackad (hcp)
|
---|
Ljudhastighet | 4140 m/s |
---|
Termisk expansion | 8,6 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 21,9 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 2,5 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 420 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Paramagnetisk |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 1,8 × 10−4[6] |
---|
Youngs modul | 116 GPa |
---|
Skjuvmodul | 44 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 110 GPa |
---|
Poissons konstant | 0,34[7] |
---|
Mohs hårdhet | 6,5[8] |
---|
Vickers hårdhet | 830–3420 MPa |
---|
Brinells hårdhet | 716–2770 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7440-32-6 |
---|
Pubchem | 23963 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Titaner, söner till jordgudinnan inom grekisk mytologi.[9][10] |
---|
Upptäckt | William Gregor (1791) |
---|
Första isolation | Jöns Jakob Berzelius (1825) |
---|
Namngivare | Martin Heinrich Klaproth (1795) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H250, H252 |
---|
P-fraser | P210, P222, P280, P235+410, P422, P420 |
---|
EU-märkning av farliga ämnen
|
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [12]
|
Pulver:
Brandfarlig (F) |
Irriterande (Xi) |
|
| |
R-fraser | R17, R36/37/38 |
---|
S-fraser | S26 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Titan (latin: titanium, franska: titane) är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Titan används i legeringar inom bland annat flyg- och rymdteknik[13]. Titan används också till implantat i människokroppen, till exempel för att fästa tandproteser i käkben, eftersom benvävnad växer fast i titan och titan inte orsakar avstötning. Titan används också i smycken eftersom det sällan orsakar allergi.[14][15] Vidare används metallen, på grund av sin förmåga att tåla starka syror utan korrosion, som anod-/katod-ledare i ytbehandlingsindustrin och är lämplig i tillverkning av vissa typer av högtalarmembran. Titanets höga styrka, som tillåter tunnare konstruktioner än flertalet andra metaller, kombinerat med förhållandevis låg densitet utnyttjas också vid produktion av utrustningar där låg vikt eftersträvas, exempelvis turbinblad, vissa klockor och kokkärl för vandrare.
Titandioxid har ett högt brytningsindex och i pulverform reflekterar det därför mycket ljus. Det är ett vitt pigment som används i solkrämer, smink och målarfärger.
- ^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.
- ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente. S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ David R. Lide: CRC Handbook of Chemistry and Physics, CRC Press LLC, 1998, ISBN 0-8493-0479-2.
- ^ Andersson, N.; et al (2003). ”Emission spectra of TiH and TiD near 938 nm”. J. Chem. Phys. 118: sid. 10543. doi:10.1063/1.1539848. ISSN 0021-9606. Arkiverad från originalet den 9 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120209151538/http://bernath.uwaterloo.ca/media/257.pdf. Läst 24 november 2015.
- ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Sid. E-129 – E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ der-wirtschaftsingenieur.de: Elastizitäts-Modul (E-Modul). Läst 29 maj 2013.
- ^ ”The hardness scale introduced by Friederich Mohs” (på engelska) (pdf). Rensselaer Polytechnic Institute. https://www.ecse.rpi.edu/~schubert/Educational-resources/Materials-Hardness.pdf. Läst 15 januari 2017.
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary
- ^ CAS 15292-44-1 i substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung). Läst 15 september 2015. (JavaScript krävs)
- ^ Datablad Titan (Pulver) på AlfaAesar. Läst 5 februari 2010. (JavaScript krävs)..
- ^ ”Material i arbetsstycket”. Sandvik Coromant. https://www.sandvik.coromant.com/sv-se/knowledge/materials/pages/workpiece-materials.aspx. Läst 17 september 2021.
- ^ ”Titanium allergy in dental implant patients: a clinical study on 1500 consecutive patients”. U.S. National Library of Medicine. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18705814.
- ^ ”Titanium”. Melisa Foundation. Arkiverad från originalet den 29 november 2012. https://web.archive.org/web/20121129232307/http://www.melisa.org/titanium-allergy.php. Läst 9 december 2012.