Konungarnas tillbedjan av Bartolomé Esteban Murillo | |
Typ | Kristen helgdag |
---|---|
Datum | 6 januari 19 januari (vid firande enligt den julianska kalendern) |
Geografi och firare | Kristna i hela världen |
Period | sedan 150-talet |
Anledning | Uppenbarelsen av Jesus som Guds son, de tre vise männens ankomst till Jesus och dopet av Jesus. |
Traditioner | gudstjänster, stjärngossar |
Allmän helgdag | många länder inklusive Sverige |
Andra namn | tretton(de)dagen, epifania(dagen), Theophania, heliga tre konungar(s dag) |
Trettondedag jul, också kallat trettondedagen eller trettondagen, (västkyrkligt även Epifania (uttalas [epifaní:a]) – "uppenbarelse" – och östkyrkligt Theofania (uttalas [teofaní:a]) – "gudsuppenbarelse") är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari. Dagen är en allmän helgdag i bland annat Sverige[1][2] och Finland.[3] Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de vise männen. Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra.[1][2]
Trettondedagen är trettonde dagen under julen med juldagen inräknad. I äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula). På engelska talar man om Twelve Days of Christmas, och trettondagsafton blir då Twelfth Night (eller Epiphany Eve, eftersom trettondedagen heter Epiphany). I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die zwölf Heiligen Nächte eller Rauhnächte.[4] I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul).
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet nf