Ungerns riksvapen

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ungerns riksvapen är uppbyggt av en kluven vapensköld med två fält. Det vänstra fältet består av ett horisontellt röd-vitt randigt fält. Den högra fältet har röd botten med ett vitt patriarkalkors stående på ett grönt treberg. Skölden har en timbrering bestående av den ungerska kungakronan, Stefanskronan. Vapnet är en blandning av nationella och historiska symboler från västerländska kristna traditioner samt från riddarkulturen. Det dubbla korset är en symbol för den kungliga makten som kommer till vapnet under Béla III runt år 1190, genom bysantinska influenser (Béla III var uppvuxen hos kejsaren av Bysans). Det dubbla korset (patriarkalkors) går också tillbaka på det kors och den apostlavärdighet påve Silvester II gav Ungerns förste kung, Stefan den helige.