Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris.

Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder[1]. Vetenskapliga metoder innefattar:

Den praktiska forskningsprocessen är ofta ostrukturerad snarare än systematisk och det kan därför ifrågasättas om ovanstående beskrivning är helt rättvisande.[3] Det finns heller ingen konsensus kring hur vetenskap bör definieras.[4] En vanligt förekommande uppfattning är att vetenskap kännetecknas av falsifierbarhet och öppenhet för kritik.[5]

Olika vetenskapliga grenar har olika syn på vad som är god vetenskaplig metodik, och olika förväntningar på vilken sorts förståelse av omvärlden som forskningen syftar att leda till. En av naturvetenskapens huvuduppgifter är att formulera konsistenta, effektiva och förenklade matematiska modeller och lagar, som är användbara för att kunna förutsäga kommande händelser.[6] Inom samhällsvetenskapliga ämnen vill man snarare förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer[7].

Forskning blir erkänd som vetenskap när den har publicerats i vetenskapliga publikationer. Före publikation måste arbetet ha granskats av oberoende referenter. Dessa skall göra en bedömning utifrån kriterier som att argumentationen är saklig, att publikationen bygger vidare på annan forskning inom området, samt att metoder och teorier har använts och redovisats på ett sätt så att andra kan bedöma slutsatserna. Bedömningskriterier skiljer sig mellan olika ämnen. Inom särskilt naturvetenskap betonas att vetenskapen måste vara objektiv genom att forskningen enkelt ska kunna upprepas av andra. Forskningen ska också ge generaliserbara förutsägelser och kartlägga strukturer och stor tilltro sätts till empiriska data. Inom human- och samhällsvetenskaperna tillämpas visserligen liknande kriterier, men även ett tolkande perspektiv är där en grundläggande del av förståelsen. En alltför hög grad av generalisering eller försök till enkla förutsägelser inom ämnen som exempelvis historia, ekonomi, samhällsvetenskap, etnologi och psykologi anses inte vetenskapligt. God vetenskaplighet inom dessa ämnen handlar ofta i stället om att förhålla sig öppen inför olika tolkningar, perspektiv och metoder i mötet med den mycket komplexa mänsklighet som dessa ämnen är en del av. [8]

Inom vetenskapen tillämpas metodologisk naturalism, det vill säga man studerar naturens lagbundenhet och formulerar inte övernaturliga förklaringar och studerar därför inte heller det som kan betraktas som övernaturliga fenomen. Enligt vissa vetenskapsteoretiker hamnar därmed övernaturliga fenomens existens utanför naturvetenskapens räckvidd.[9][10] Metodologisk naturalism tillämpas inte fullt ut inom parapsykologi men vanligen inom religionsvetenskap. Ett naturalistiskt vetenskapligt ideal ställs ofta i kontrast till pseudovetenskap som beteckning på läror som inte anses förenliga med den vetenskapliga förklaringsmetoden, t.ex. astrologi och homeopati.

Inom många yrken används begreppet evidensbaserad kunskap för sådan yrkeskunskap som kan erhållas från vetenskapen.

En vetenskap kan även åsyfta en vetenskaplig teori, en lära eller ett akademiskt ämne.

  1. ^ ”vetenskap | SAOL | svenska.se”. https://svenska.se/saol/?sok=vetenskap&pz=1. Läst 30 november 2022. 
  2. ^ Hansson, Bengt (2020-11-07). Skapa vetande. sid. 111. Läst 7 november 2020 
  3. ^ Feyerabend, Paul (2010-05-11) (på engelska). Against Method. Verso Books. ISBN 978-1-84467-442-8. https://books.google.se/books?id=YAiREAAAQBAJ&dq=feyerabend+against+method&hl=sv&sa=X&redir_esc=y. Läst 31 mars 2023 
  4. ^ Olov Aronson PhD (18 juli 2024). ”Vad är vetenskap?”. https://www.youtube.com/watch?v=xzFzvqJuu4c. Läst 18 juli 2024. 
  5. ^ Popper, Karl (2005-11-04) (på engelska). The Logic of Scientific Discovery. Routledge. ISBN 978-1-134-47002-0. https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=LWSBAgAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=the+logic+of+scientific+discovery&ots=pAKdY1ZLeO&sig=Ev9_cPkGInnN0rk1ib6ohlByqPw&redir_esc=y#v=onepage&q=the%20logic%20of%20scientific%20discovery&f=false. Läst 31 mars 2023 
  6. ^ Wallén, Göran (1996 ;). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (2. uppl). Studentlitteratur. sid. 13. ISBN 91-44-36652-3. OCLC 186575833. https://www.worldcat.org/oclc/186575833. Läst 29 mars 2023 
  7. ^ ”NE, Nationalencyklopedin "Vetenskap"”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vetenskap. Läst 30 november 2022. 
  8. ^ Thurén, Torsten (2008). Vetenskap för nybörjare. sid. s.81-82 
  9. ^ Dickerson R E Journal of Molecular Evolution 34:277-279
  10. ^ Högnäs S Idéernas historia. En översikt 2003 sid 17f

Previous Page Next Page






Wetenskap AF Wissenschaft ALS ሳይንስ AM Ciencia AN Witancræft ANG विज्ञान ANP علم Arabic صيونص ARY علم ARZ বিজ্ঞান AS

Responsive image

Responsive image