An Honorable Loren Legarda | |
---|---|
Senador kan Philippines | |
Inkumbent | |
Pagtukaw sa pwesto Hunyo 30, 2007 | |
Termino Hunyo 30, 1998 – Hunyo 30, 2004 | |
Chair of the Philippine Senate Foreign Relations Committee | |
Inkumbent | |
Pagtukaw sa pwesto Mayo 2017 | |
Suminunod ki | Alan Peter Cayetano |
Termino Hulyo 26, 2010 – Hulyo 22, 2013 | |
Suminunod ki | Miriam Defensor Santiago |
Chair of the Philippine Senate Finance Committee | |
Inkumbent | |
Pagtukaw sa pwesto Hulyo 25, 2016 | |
Suminunod ki | Francis Escudero |
Chair of the Philippine Senate Environment and Natural Resources Committee | |
Termino Hulyo 22, 2013 – Hulyo 25, 2016 | |
Suminunod ki | Juan Miguel Zubiri |
Sinundan ni | Cynthia Villar |
Chair of the Philippine Senate Climate Change Committee | |
Inkumbent | |
Pagtukaw sa pwesto Desyembre 9, 2009 | |
Suminunod ki | new office |
Chair of the Philippine Senate Agriculture and Food Committee | |
Termino Pebrero 2, 2009 – Hulyo 22, 2013 | |
Suminunod ki | Edgardo Angara |
Majority Floor Leader of the Senate of the Philippines | |
Termino Hulyo 23, 2002 – Mayo 2004 | |
Suminunod ki | Aquilino Pimentel, Jr. |
Termino Hulyo 23, 2001 – Hunyo 3, 2002 | |
Suminunod ki | Francisco Tatad |
Personal na mga detalye | |
Kamundagan | Lorna Regina Bautista Legarda Enero 28, 1960 Malabon, Rizal, Philippines |
Nasyunalidad | Filipino |
Partido politikal | NPC (2005–present) |
Iba pang partido | Lakas-CMD (1998–2003) Independent (2003–2005) KNP (2004) Genuine Opposition (2007) Team PNoy (2012–2013) |
Agom | Antonio Leviste (1989–2008) |
Mga aki | 2 |
Dinakulaan | Manila |
Alma mater | University of the Philippines (BA); University of California; National Defense College of the Philippines |
Trabaho | Senator, Journalist |
Pagtubod | Roman Catholic |
Websityo | Loren Legarda Luntiang Pilipinas |
(Mga) gaha | Bai A Labi (Honorary Muslim Princess) of the Marawi Sultanate League[1];
Tukwifi (Bright Star) of the Mountain Province Indigenous Peoples[1]; Bai Matumpis (The One Who Takes Care) of the unified congregation of 10 Davao indigenous people groups[1]; Cuyong Adlaw Dulpa-an Labaw sa Kadunggan (Shining Sun Rising in Power) of the Suludnon Indigenous Peoples of Panay[1] |
Si Lorna Regina Bautista Legarda (namundag kan 28, 1960) sarong Filipino environmentalista, kultural worker, journalist, asin politiko, bisto siya bilang an solong babayi na nagtop sa duwang eleksiyon kan mga senador kan 1998 asin kan 2007. Siya tubo sa probinsiya kan Rizal. Kan 2004 na pirilian, nagdalagan siya bilang bise-presidente bilang independiente kaiba si Fernando Poe, Jr. asin iyo man kan 2010 Philippine presidential election, para sa parehong posisyon sa irarom kan Nationalist People's Coalition (NPC) kaiba si Manny Villar.
Si Legarda sarong 2001 UNEP Laureate na idineklara kan United Nations Environment Programme,[1] asin 2008 Regional Champion for Disaster Risk Reduction and Climate Change Adaption for Asia and the Pacific na idineklara kan United Nations International Strategy for Disaster Reduction.[1] Idineklara man siya kan United Nations bilang UN Global Champion for Resilience kan 2015. Pinamayuhan niya an Climate Vulnerable Forum, na nagsasakop sa 20 climate vulnerable na mga bansa. Nagpuon man siya nin magkakapirang batas manungod sa kultura, karapatan pantao, edukasyon, asin environmental sa Pilipinas, arog kan Climate Change Law and Anti-Domestic Violence Act. Pinangaranan man siya bilang honorary princess asin miyembro kan magkakapirang komunidad kan mga indigenous people sa Pilippinas dahil sa pagsuporta niya sa mga karapatan kaini puon pa kan dekada 1970. Siya man naging delegado kan Pilipinas sa UNESCO nin pirang ulit. Siya an resipiyente kan prestihiyosong gawad kan 2016 na Dangal ng Haraya Patron of Arts and Culture.[2] Siya man tinawan oran bilang Chevalier kan France[3][4] asin Cavaliere kan Italy.[5] Pinangaranan man siya kan United Nations Framework Convention on Climate Change bilang National Adaptation Plan (NAP) Champion kan 2017.[6] Kan 2018, si Legarda naging Commissioner kan bagong buong internasyonal na organisasyon na, Global Commission on Adaptation (GCA).[7]