Anagraw afuyan neɣ Uḏus afuyan ḏ-yiwen unagraw amṯiwgan igebren seg ṯfuyṯ ed wayen akk yettezzin fell-as am tegnit d yimtiwgen niden, akken daɣen i yegber seg tfekkiwin tigennawin meẓẓiyen am yimtiwgen igezlanen d iseffuden d yismilen yakk d ugedṛur anamdal, akken daɣen illan imṭafaren n yimtiwgen yettusemman s wayyur,[tamawt 1] anda llan ugar n 150 n wayyuren yettwassnen deg unagraw anafuk, amur ameqran deg-sen tezzin ɣef yimtiwgen icafcalen n ugaz. Maca tafekka tameqqṛant yakk deg unagraw anafuk tga d tafukt igan d itri i d-izgan deg tlemmast n unagraw yerna i teqqen igmamen d tfekkiwin n unagraw-a s teldayt-is, anda takura-ines tewweṭ ɣer 99,9 n tkura n unagraw-a s timmad-is. Akken i tga d aɣbalu agejdan i tafat d weẓɣal ittaǧǧan tudert tezmer ad tili deg tegnit, deffir n tfukt ttasen-d 8 n yimtiwgen s umizwar (s unect n wyggug ɣef tfukt): Merkur (neɣ Aziweɣ), Tatrit, Tagnit, Mezweɣ (Imtiwgen ineẓruyen) yakk d Yebter, Awihad neɣ Asturn, Uṛanus, Niptun (yimtiwgen icafcalen n ugaz).
Llant waṭas n tfekkiwin tinafukin i yezmer wemdan ad ten-tt-iẓer s wallen-is (anagar Tafukt d wayyur) am Merkur, Tatrit, Mezweɣ, Yebder yakk d uwihad akken i zemrent wallen n wemdan ad ẓṛent ula d kra n izunyuren yettfeǧǧiǧen[tamawt 2] yakk d yismilen imazrayen neɣ iseffuden anda i yezmer wemdan ad ten-iẓer mi ara ad kecmen ɣef tegnawt n tegnit w ad ṛɣen sin akin ad ssegren usuɣen. S tmerniwt ɣer wanect-a, snulfu n wemsaddas (atiliskup) d win yeǧǧan amdan yezmer ad iẓer aṭas n tfekkiwin niden ur yezmir ara ad ten-tt-iẓer s wallen.
Imir-a, amur ameqran n imesnallunen ttɣilen d akken udus anafuk d win i d-ilulen send n 4,6 n imelyaṛen n iseggasen seg yiwen n usigna acafcal n igazen d igedṛuren yettwassnen s usignew anafuk. S unect n teẓri ayi, Asignew-a yebda-d s uɣelluy ɣef yiman-is s usrag (ssebba) n teldayt-is anda adad-is agensuy yella ur yezmir ara ad tt-yezbu.
Tuccḍa n temsisɣelt: Des balises <ref>
existent pour un groupe nommé « tamawt », mais aucune balise <references group="tamawt"/>
correspondante n’a été trouvée