Paus Fransiskus


Fransiskus
Uskup Roma
GerejaGereja Katolik
Pelantikan13 Maret 2013
Ni'aliniaPaus Benediktus XVI
Imamat
Fombayoini tobali ere13 Desember 1969
oleh Ramón José Castellano
Fombayoini tobali uskup27 Juni 1992
oleh Antonio Quarracino
Fombayoini tobali kardinal21 Februari 2001
oleh Paus Yohanes Paulus II
Informasi pribadi
Töi ba wa'atumbuJorge Mario Bergoglio
Tumbu (1936-12-17) 17 December 1936 (ndröfi 88)
Buenos Aires, Argentina
KewarganegaraanArgentina (onombanua ba Vatikan)
DenominasiKatolik
Nahia toröiDomus Sanctae Marthae
Halöŵö föna hö
  • Provinsial Ordo Yesuit ba Argentina (1973–1979)
  • Uskup Fangali Buenos Aires (1992–1997)
  • Uskup Tituler Auca (1992–1997)
  • Uskup Agung Buenos Aires (1998–2013)
  • Imam Kardinal Gereja San Roberto Bellarmino (2001–2013)
  • Ordinary for the Faithful of the Eastern Rites in Argentina (1998–2013)
  • Presiden Konferensi Waligereja Argentina (2005–2011)
Famahaö
  • Colegio Máximo de San José
  • Facultades de Filosofía y Teología de San Miguel
  • Milltown Institute of Theology and Philosophy
  • Sankt Georgen Graduate School of Philosophy and Theology
MotoMiserando atque eligendo[1][2]
Tandra tangaTanda tangan Fransiskus
LoyoLambang Fransiskus

Paus Fransiskus (li Latin: Franciscus; li Italia: Francesco; li Spanyol Francisco; töi ba wa'atumbu Jorge Mario Bergoglio,[3], tumbu me 17 Desember 1936) no kubalo töra 1,2 miliar Niha Keriso ba zi sagörö ulidanö si tefaböbö bakha ba Gereja Katolik, uskup Roma ba högö negara Vatikan. Ya'ia no samösa Yesuit siföföna sibai tobali Paus, Paus siföföna sibai moroi ba Amerika Latin, ba Paus siföföna sibai situmbu baero danö Eropa i'otarai Paus Gregorius III, situmbu ba Suriah me ngaotu ndröfia si-8.

Me awuyu-wuyu ia nasa, mohalöŵö Bergoglio tobali sanaro bawandruhö ba samözini omo fatua lö ihalö kursus sifakhai ba dalu-dalu (farmasi) awö sambua halöŵö ba laboratorium gö. Aefa döhö ia moroi ba wökhö hanu-hanu sabölö-bölö (nifotöi pneumonia), möi ia tobali sifao awö ba Ordo Yesuit me 1958. Tefahowu'ö ia tobali ere Katolik me 1969, ba i'otarai 1973 irugi 1979 tobali ia Provinsial Ordo Yesuit ba Argentina. Me 1998 tetuyu ia tobali Uskup Agung Buenos Aires ba me 2001 ituyu ia tobali Kardinal Paus Yohanes Paulus II. Tobali ia kubalo Gereja ba Argentina götö wa'alua wamahufasa sebua ba Argentina Desember 2001. Ba wamaigi Presiden Argentina me luo da'ö, Bergolio no samösa udu politik khönia.

Aefa iböhöli halöŵönia Paus Benediktus XVI me 28 Februari 2013, lafili Bergoglio tobali Paus me 13 Maret ira uskup sifao bakha ba rafe nifotöi konklave[4]. Ihalö döi wa'a-Paus khönia töi Fransiskus, ba wamolakhömi Santo Fransikus Asisi. Götö wohalöŵönia föna zato, tehöngö ia me momöwö ia (lö fayaŵa), me lö aetu ifatörö'ö dödö niha ba wa'ahakhö dödö Lowalangi, me ibe'e dödönia khö niha silumana, me lö aetu ifarou wahuhuosa ba gotalua ngawalö Gereja si fabö'ö-bö'ö (nitoföi ekumene). Khönia teböbögö wa ambö formal wa'a-Paus sa'ae, duma-dumania toröi ia ba nomo zikoli Domus Sanctae Marthae ba tenga ba gödo wa'a-Paus ni'oguna'ö ndra Paus fönania.

No itehegö ndra'alawe wangai halöŵö bakha ba departemen (lafotöi ia dikasteria) wamatörö Vatikan (lafotöi ia Kuria Roma).[5][6] Iforege khö Gereja Katolik ena'ö lahakhösi tödö niha si tefaböbö ba komunitas LGBT ba no göi itehegö khö ndra ere Katolik ba wamahowu'ö ngambatö LGBT.[7] No göi itegu lala wangalui kapitalis si lö ba'a-ba'a, lala wa'auri konsumeris ba famanöi sitöra (li Inggris overdevelopment);[8] no göi tobali ohitö dödönia ba wondrou'ö halöŵö si fakhai ba wa'atebulö klima.[9] Molo'ö Paus Fransiskus, fanguhuku faoma famunu niha (li Indonesia: hukuman mati) no fondrege si lö sökhi,[10] ba ibe'e li ena'ö mohalöŵö Gereja ba wanibo'ö fanguhuku simane,[11] me iŵaö wa "lö tola mangawuli furi moroi ba wetaro simane".[12]

Ba wariawösa ba gotalua negara, no itegu nifotöi hou populis tanö ba gambölö Paus Fransiskus, i'andrö ena'ö böi tefotöi mangosiwawöi huku homoseksualitas andrö,[13] itolo ena'ö tefazökhi mangawuli khai-khai Amerika Serikat ba Kuba, ifahuhuosi khö Tiongkok zanandrösa ba wanuyu uskup ba Tiongkok, iforoma'ö wa'ebua dödönia khö ndra niha soloi moroi ba negara bö'ö (li Indonesia: pengungsi).[14][15] Me 2022, i'andrö wa'ebolo dödö khö ndra niha Kanada, börö me no fao Gereja Katolik ba wangohori budaya (li Inggris: cultural genocide).[16] Me 4 Oktober 2023, ibörötaigö sinode Gereja ma'asambua, sambua sinode fondrege moguna i'otarai Konsili Vatikan II.[6][17][18]

  1. So mato ha'uga wangali motto andre. Molo'ö Radio Vatikan: "No ifili motto Miserando atque eligendo Paus Fransiskus, eluahania ide-ide bahiza nifili; eluahnia ba li Latin no isöndra wa'ahakhö dödö, me tefili ia. No i'oguna'ö motto andre Fransiskus me uskup ia nasa. Ihalö ia moroi ba huhuo sebua Bede Nifolakhömi sanandrösa ba wogaoni Mataio bakha Injil: I'ila zanema beo andrö Yesu ba me ahakhö dödönia ia, ikaoni ia tobali nifahaönia, imane: O'ö ndra'o."
  2. Scarisbrick, Veronica (18 March 2013). "Pope Francis: "Miserando atque eligendo"..." Vatican Radio. Arsip moroi versi asli irugi 5 July 2013. Mufaigi me 19 March 2013. 
  3. Famoligö ya'ia ba li Spanyol [xoɾxe ˈmaɾjo βeɾˈɣoɣljo] ba ba li Italia [berˈɡɔʎʎo].
  4. Lafotöi konklave gangowuloa ndra kardinal sedöna manuyu Paus sibohou. Lafotöi kardinal samösa uskup (ba itaria göi niha bö'ö si tenga uskup) si no ifili Paus tola fao ba konklave. No so datölu kardinal soroi ba Indonesia, ya'ia da'ö Kardinal Darmojuwono si no mate, Kardinal Julius Riyadi Darmaatmadja ba Kardinal Ignatius Suharyo Hardjoadtmodjo.
  5. Dallas, Kelsey (3 October 2023). "The pope's latest comments on same-sex marriage, explained". Deseret News (ba li Inggris). Mufaigi me 4 October 2023. 
  6. 6,0 6,1 Faiola, Andy; Boorstein, Michelle; Brady, Kate (2 October 2023). "Amid liberal revolt, pope signals openness to blessings for gay couples". Washington Post (ba li Inggris). Mufaigi me 7 October 2023. 
  7. Graham, Ruth; Harmon, Amy (18 December 2023). "American Catholics Split on Pope's Blessing for Gay Couples". The New York Times. Mufaigi me 19 December 2023. 
  8. Davies, Lizzy (15 December 2013). "Pope says he is not a Marxist, but defends criticism of capitalism". The Guardian. Rome, Italy. Arsip moroi versi asli irugi 15 December 2013. 
  9. Sherwood, Harriet (7 September 2021). "Christian leaders unite to issue stark warning over climate crisis". The Guardian (ba li Inggris). Mufaigi me 7 September 2021. 
  10. Trabbic, Joseph G. (16 August 2018). "Capital punishment: Intrinsically evil or morally permissible?". Catholic World Report (ba li Inggris). Mufaigi me 4 October 2023. 
  11. "New revision of number 2267 of the Catechism of the Catholic Church on the death penalty – Rescriptum "ex Audentia SS.mi"". press.vatican.va. Mufaigi me 1 October 2023. 
  12. Pullella, Philip (9 January 2023). "Pope condemns Iran's use of death penalty against protesters". Reuters (ba li Inggris). Mufaigi me 13 January 2023. 
  13. "The AP Interview: Pope Francis: Homosexuality not a crime". AP News (ba li Inggris). 25 January 2023. Mufaigi me 25 January 2023. 
  14. Rocca, Francis X. (22 September 2023). "Pope Francis Calls Protection of Migrants a Duty of Civilization". WSJ (ba li Inggris). Mufaigi me 4 October 2023. 
  15. Lauter, David; Bierman, Noah (18 February 2016). "Trump and Pope Francis clash over immigration, another extraordinary campaign twist". Los Angeles Times. Mufaigi me 20 April 2018. 
  16. Horowitz, Jason (30 July 2022). "Francis Calls Abuse of Indigenous People in Canada a 'Genocide'". The New York Times (ba li Inggris). ISSN 0362-4331. Mufaigi me 7 October 2023. 
  17. Horowitz, Jason; Povoledo, Elisabetta (2 October 2023). "What Is a Synod in the Catholic Church? And Why Does This One Matter?". The New York Times (ba li Inggris). ISSN 0362-4331. Mufaigi me 7 October 2023. 
  18. Horowitz, Jason (2 October 2023). "Vatican Assembly Puts the Church's Most Sensitive Issues on the Table". The New York Times (ba li Inggris). ISSN 0362-4331. Mufaigi me 7 October 2023. 

Paus Fransiskus

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne