Forskingsstasjon er anlegg der ein kan utføra vitskapleg innsamling, observasjon, analyse og eksperiment over tid.[1] Ein slik stasjon er laga med forsking som hovudføremål. Det finst mange ulike typar forskingsstasjonar som biologiske feltstasjonar, polstasjonar, romstasjonar osb.[2] Ein kan ha stasjonar på aude stader i verda, i havet og i verdsrommet, som den internasjonale romstasjonen.
Romstasjonar blei utvikla over fleire tiår gjennom vitskapleg analyse og skriving, med dei fyrste designdelane av tidlege romstasjonar innførte av Herman Potočnik i 1928.[5] Sidan har konstruksjon og oppskytingar av romstasjonar vore både nasjonale og internasjonale arbeid, med samarbeid som har ført til ulike design-filosofiar i viktige romstasjonar som Den internasjonale romstasjonen (ISS).[6] På same vis er forskingsstasjonar i Antarktis bygde for å sikra at dei er godt isolerte mot temperaturar under nullpunktet, med mange utviklingar over åra for å overvinna problem knytte til snøfonner, tilkomst og rusting.[7]
↑McGill Arctic Research Station|McGill Arctic Research Station (M.A.R.S.). Dale T. Anderson, Centre for the study of life in the universe. Retrieved April 11, 2015
↑Mäki, U., & Walsh, A., & Fernández Pinto, M. (2017). Scientific Imperialism: Exploring the Boundaries of Interdisciplinarity. Routledge. s. 140–143. ISBN978-0367889074. CS1 maint: Multiple names: authors list (link)