Mandsju ᠮᠠᠨᠵᡠ ᡤᡳᠰᡠᠨ, manju gisun | ||
Klassifisering | Altaisk tungusisk sørtungusisk | |
Bruk | ||
Tala i | ![]() | |
Område | Heilongjiang | |
Mandsjutalande i alt | 60[1] | |
Skriftsystem | Mandsju-skrift | |
Språkkodar | ||
ISO 639-2 | mnc | |
ISO 639-3 | mnc |
Mandsju er eit utryddingstrua tungusisk språk som blir snakka i Nordaust-Kina. Mandsju er eit agglutinerande språk med avgrensa vokalharmoni. Språket stammar frå jurchen, men har stort ordforråd frå mongolsk og kinesisk.
Mandsju var språket til mandsjuar, mellom anna tidlege Qing-herskarar, men desse har gjennom fleire hundreår gått over til mandarin-kinesisk. Mens det i dag finst rundt 10 millionar etniske mandsjuar, finst det under 70 talarar av mandsju. Språket er gjensidig forståeleg med sibe frå nordvest i landet, som har fleire talarar.
Mandsju-skrift er avleidd frå det mongolske alfabetet og blir skrive loddrett.