Back Akkusatief AF Akkusativ ALS Acusativo AN نصب (نحو) Arabic Təsirlik hal AZ Akkusativ BAR Вінавальны склон BE Вінавальны склон BE-X-OLD Винителен падеж Bulgarian কর্ম কারক Bengali/Bangla
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Direkt objekt markeras inte i modern standardsvenska annat än i vissa pronomen, till exempel ”mig” och ”dig”. Bland de språk som begagnar sig av olika markeringar för ackusativ finns fornsvenska, urindoeuropeiska, latin, esperanto, sanskrit, grekiska, tyska, ryska, ungerska, finska och arabiska. Markeringen kan uttryckas med hjälp av böjda artiklar eller genom ändelser hos det flekterade ordet självt.
I språkliga varieteter med starkt reducerat kasussystem (till exempel de flesta fastlandsskandinaviska språkliga varieteter, och romanska, engelska och nederländska språkliga varieteter) är substantivens nuvarande grundform ofta den gamla ackusativformen (ackusativism). Ord som standarditalienska ”notte” (natt) och standardsvenska ”fisk” är ursprungligen ackusativ; nominativerna var ”nox”[1] och ”fisker”.[2]