Back Andrei Bogoljoebski AF أندريه بوغوليوبسكي Arabic اندريه بوجوليوبسكى ARZ Андрэй Багалюбскі BE Андрей I Bulgarian Andrej Bogoljubskij Czech Andrei Bogoljubski German Αντρέι Μπογκολιούμπσκι Greek Andrey Bogolyubsky English Andreo de Bogolubovo EO
| Andrej Bogoljubskij | |
 | |
| Född | 1111 (cirka)[1][2][3] Rostov |
|---|---|
| Död | 29 juni 1174[1][2][3] Bogoljubskijklostret |
| Begravd | Marie himmelsfärdskatedralen, Vladimir |
| Medborgare i | Vladimir-Suzdal, furstendömet Rjazan, fustendömet Dorogobuz och furstendömet Vysjgorod |
| Sysselsättning | Suverän härskare |
| Maka | Ultia Kuchko[4] |
| Barn | Mstislav Andreyevich Izyaslav Andreevich (f. 1148)[5][6] Rościsława Andrzejówna Gleb Vladimirskiy (f. 1155) Yury Bogolyubsky (f. 1160) |
| Föräldrar | Jurij Dolgorukij[1][2][3] |
| Släktingar | Mikael I av Kiev (syskon) Gleb av Kiev (syskon) Vsevolod III av Kiev (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Andrej Jurjevitj Bogoljubskij (ryska: Андре́й Ю́рьевич Боголю́бский) (död 29 juni 1174) – furste av Vysjgorod (1149, 1155), Dorogobuzj (1150-1151), Rjazan (1153) och storfurste av Vladimir (1157-1174). Son till Jurij Dolgorukij och polovetskhanens dotter.
Under Andrej Bogoljubskijs ledning fick furstendömet Vladimir-Suzdal en betydande maktställning, och blev det starkaste furstendömet i Rus, och utgjorde senare kärnan i det blivande Ryska riket.
Tillnamnet Bogoljubskij fick han efter borgen Bogoljubovo vid Vladimir, hans första residens.
- ^ [a b c] Konstantin Bestuzjev-Rjumin, Андрей Юрьевич Боголюбский, vol. 2, Russkij biografitjeskij slovar', 1900.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] unknown value, Андрей Юрьевич Боголюбский, vol. Iа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1890.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Андрей Боголюбский, vol. 2, Vojennaja entsiklopedija, 1911.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11474.htm#i114737, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ unknown value, Изяслав Андреевич, vol. 8, Russkij biografitjeskij slovar', 1897.[källa från Wikidata]
- ^ unknown value, Изяслав Андреевич, vol. XIIа, Entsiklopeditjeskij slovar', 1894.[källa från Wikidata]