Back أنطون تسايلينغر Arabic انطون تسايلينجر ARZ آنتون تسایلینقر AZB Антон Цайлінгер BE Антон Цайлінгер BE-X-OLD Антон Цайлингер Bulgarian আন্টন সাইলিঙার Bengali/Bangla Anton Zeilinger BS Anton Zeilinger Catalan ئانتۆن زیلینگەر CKB
Anton Zeilinger  | |
.jpg) Anton Zeilinger 2021. | |
| Född | 20 maj 1945 Ried im Innkreis, Oberösterreich, Österrike |
|---|---|
| Nationalitet | Österrikisk |
| Forskningsområde | Kvantfysik |
| Institutioner | Wiens universitet Münchens tekniska universitet Wiens tekniska universitet Massachusetts Institute of Technology Institute of Science and Technology Austria |
| ORCID | 0000-0002-6778-0887 |
| Känd för | Kvantteleportering, experimentella bevis för brott mot Bells olikhet |
| Nämnvärda priser | Isaac Newton-medaljen (2007) Wolfpriset (2010) Nobelpriset i fysik (2022) |
Anton Zeilinger, född 20 maj 1945 i Ried im Innkreis,[1] Oberösterreich, är en österrikisk kvantfysiker och nobelpristagare. Han är professor emeritus i fysik vid Wiens universitet och har också varit professor vid Innsbrucks universitet. Zeilinger har kallats en pionjär inom det nya fältet kvantinformation och är inte minst känd för förverkligandet av kvantteleportering med fotoner.
År 2004 utförde han ett berömt experiment där han teleporterade en foton 600 meter från en sida av floden Donau till den andra.[2] Tillsammans med Alain Aspect och John Clauser tilldelades Zeilinger Nobelpriset i fysik 2022 med motiveringen: "för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap".[3][4]
Zeilinger är även intresserad av vetenskapsfilosofi och kallades 1997 till Indien för att förklara kvantfysik för Dalai lama.[2]
- ^ ”Curriculum Vitae”. Wiens universitet. Arkiverad från originalet den 1 april 2011. https://web.archive.org/web/20110401142244/http://www.quantum.at/fileadmin/zeilinger/CV_Anton_Zeilinger_04_2010.pdf. Läst 5 oktober 2010.
- ^ [a b] McFadden, Johnjoe. ”10 people - Johnjoe McFadden on the physicist who could just make the dream of teleportation possible”. New Statesman. http://www.newstatesman.com/200510170013. Läst 5 oktober 2010.
- ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2022”. KVA. 4 oktober 2022. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2022/193966-press-release-swedish/.
- ^ ”Nobelpriset i fysik 2022 populärvetenskaplig information”. KVA. 4 oktober 2022. https://www.nobelprize.org/uploads/2022/10/popular-physicsprize2022-swedish.pdf. Läst 4 oktober 2022.