Back أنتي هاكزل Arabic انتى هاكزل ARZ Анці Хакцэль BE Antti Hackzell German Antti Hackzell English Antti Hackzell EO Antti Hackzell ET آنتی هاکزل FA Antti Hackzell Finnish Antti Hackzell French
| Antti Hackzell | |
 | |
| Född | 20 september 1881 S:t Michel, Finland |
|---|---|
| Död | 14 januari 1946 (64 år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats[1] |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Politiker[2], diplomat |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands riksdag Finlands utrikesminister Finlands statsminister Regeringen Hackzell (1944–1944) | |
| Politiskt parti | |
| Samlingspartiet | |
| Föräldrar | magister Matti Hackzell, principal of Mikkeli Lyceun[3] Helena Natalia Örn[3] |
| Utmärkelser | |
| Frihetskorsets 1. klass med kraschan[4] Storkorset av Storfurst Gediminas orden[4] Tre Stjärnors orden, första klass[4] Storkors av Sankt Olavs orden[4] Storkorset av Rumänska Stjärnans orden[4] Storkors av Polonia Restituta[4] Officer av Kungariket Ungerns förtjänstorden[4] Sankt Savaorden[4] Storkors av Kronorden[4] Frihetskorsets 4. klass[4] Civilförtjänstorden[4] Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[4] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden[4] 1:a graden av Örnkorsets orden[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Anders (Antti) Verner Hackzell, född 20 september 1881 i S:t Michel, död 14 januari 1946 i Helsingfors, var en finländsk direktör och politiker (Samlingspartiet). Han var Finlands statsminister augusti-september 1944.
Hackzell blev filosofie kandidat 1903, tog hovrättsexamen 1906 och innehade därefter olika befattningar i Sankt Petersburg 1911–1917. 1918–1920 var han landshövding i Viborgs län, vice ordförande i finsk-ryska kommittén för verkställande av Dorpat-freden 1921–1922 och finländsk minister i Moskva 1922–1927. 1930 blev han biträdande direktör i Arbetsgivarnas centralorganisation.[5]
Hackzell var utrikesminister i Toivo Mikael Kivimäkis statsråd 1932–1936. Därefter var han direktör för arbetsgivarförbundet. Han blev statsminister sedan Gustaf Mannerheim hade övertagit presidentposten efter Risto Ryti och han ledde den finska fredsdelegationen i Moskva i september 1944 då han drabbades av ett slaganfall. På grund av detta fann han sig tvungen att avgå som statsminister. Regeringens sammansättning förblev i princip oförändrad under hans efterträdare, partivännen Urho Castrén.[6]
Han blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 1934.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[7]
- ^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 910394, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 733.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
- ^ Meinander, Henrik: Finlands historia 4, ss. 264, 268, 274. (2:a uppl.) Schildts, Esbo 1999.
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.