Argumentationsfel

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Del av en artikelserie om
Desinformation och oavsiktligt felaktig information
Typer
Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Körsbärsplockning · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse
Motåtgärder
Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod
v • r

Argumentationsfel, även kallat fallasi och bedrägliga argument^[1] är argument som ser ut som ett bra argument av en speciell typ, men som i själva verket inte är det.^[2] Det kan vara irrelevanta argument vid saklig debatt eller felaktighet i ett logiskt resonemang (logiskt felslut). Vid saklig debatt leder argumentationsfel ofta till felaktiga slutsatser. Vissa former av argumentationsfel är retoriskt effektiva och kan nyttjas medvetet för att lura en motståndare. Exempel är ledande frågor, åldersargument utan relevans och misstänkliggöranden.

Att känna igen argumentationsfel kan vara svårt, men det är nyttigt att känna till dem då det underlättar analys av resonemang och debatter. En kunnig retoriker kan påpeka gjorda argumentationsfel för att minska debattmotståndarens trovärdighet.

Aristoteles var den första som systematiskt studerade argumentationsfel.^[3]