Bor

Bor
Nummer
5
Tecken
B
Grupp
13
Period
2
Block
p

B

Al
BerylliumBorKol
[He] 2s2 2p1
5B

β-trigonalt bor (termodynamiskt mest stabila allotrop)[1]
β-trigonalt bor (termodynamiskt mest stabila allotrop)[1]
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa10,81 [10,806–10,821][2][3] u
UtseendeSvart–brun
Fysikaliska egenskaper
Densitet2,08 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt2 349 K (2 076 °C)
Kokpunkt4 203 K (3 930 °C)[4]
Molvolym4,39 × 10−6 /mol
Smältvärme50,2 kJ/mol
Ångbildningsvärme508[4] kJ/mol
Specifik värmekapacitet1 260[5] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet11,087 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 2 348 2 562 2 822 3 141 3 545 4 072
Atomära egenskaper
Atomradie90 pm
Kovalent radie84 pm
van der Waalsradie192[6] pm
Elektronaffinitet26,7 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 800,6 kJ/mol
Andra: 2 427,1 kJ/mol
Tredje: 3 659,7 kJ/mol
Fjärde: 25 025,8 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion4,45[7] eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[He] 2s2 2p1
e per skal2, 3
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3, 2, 1, −1, −5[8][9]
Oxider (basicitet)B2O3 (svagt sur)
Elektronegativitet2,04 (Paulingskalan)
2,051 (Allenskalan)
Diverse
KristallstrukturRomboedrisk
Kristallstruktur
Ljudhastighet16200 m/s
Termisk expansionβ-form: 5–7[10] µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga27,4 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet1,0 × 10−4 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet106 × m (20 °C)
MagnetismDiamagnetisk[11]
Magnetisk susceptibilitet−1,9 × 10−5[12]
Kompressionsmodul320 GPa
Mohs hårdhet
Vickers hårdhet4,9 × 104 MPa
Identifikation
CAS-nummer7440-42-8
EG-nummer231-151-2
Pubchem5462311
RTECS-nummerED7350000
Historia
NamnursprungBorax, ett mineral.[13][14]
UpptäcktJoseph Louis Gay-Lussac & Louis Jacques Thénard[15] (30 juni 1808)
Första isolationHumphry Davy[16] (9 juli 1808)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Borisotoper


Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP


8B
{syn.} 770 ms β+ + α 17,979 2 4He
9B
{syn.} 8,465 × 10−19 s p 0,54(21) × 10−3 8Be
10B
19,9 % Stabil
11B
80,1 % Stabil
12B
{syn.} 20,2 ms β 13,369 12C
β + α 8Be
13B
{syn.} 17,33 ms β 13,437 13C
β + n 12C


Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
07 – Skadlig
Skadlig
H-fraserH302
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
Hälsovådlig
Hälsovådlig
(Xn)
R-fraserR22
NFPA 704

3
2
0
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Bor (latin: borium) är ett halvmetalliskt grundämne med atomnummer 5 och kemiskt tecken[17] B. Det rena grundämnet bor är en fast, svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda. Vid rumstemperatur är bor inte särskilt reaktivt. I naturen är bor ganska ovanligt, men koncentrerade bormineral har bildats genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor. Då förekommer bor som kernit eller borax (båda kristallvattenhaltiga natrium-borat-hydroxider), och dessa används för borutvinning.

  1. ^ van Setten, M.J.; Uijttewaal, M.A.; de Wijs, G.A.; de Groot, R.A. (2007). ”Thermodynamic stability of boron: The role of defects and zero point motion”. J. Am. Chem. Soc. 129 (9): sid. 2458–2465. doi:10.1021/ja0631246. PMID 17295480. Arkiverad från originalet den 28 april 2021. https://web.archive.org/web/20210428141308/https://pure.rug.nl/ws/portalfiles/portal/2796591/2007JAmChemSocvSetten.pdf. Läst 28 april 2021. 
  2. ^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021. 
  3. ^ Possolo, Antonio; van der Veen, Adrian M. H.; Meija, Juris; Hibbert, D. Brynn (4 januari 2018). ”Interpreting and propagating the uncertainty of the standard atomic weights (IUPAC Technical Report)”. Pure Appl. Chem. 90 (2): sid. 395–424. doi:10.1515/pac-2016-0402. https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/pac-2016-0402/html. Läst 28 april 2021.  Intervallet visar effekten av isotopsammansättningens normala variation.
  4. ^ [a b] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  5. ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  6. ^ Manjeera Mantina, Adam C. Chamberlin, Rosendo Valero, Christopher J. Cramer, Donald G. Truhlar: Consistent van der Waals Radii for the Whole Main Group. In: J. Phys. Chem. A. 2009, 113, S. 5806–5812, doi:10.1021/jp8111556.
  7. ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 3-11-017485-5, S. 361.
  8. ^ Zhang, K.Q.; Guo, B.; Braun, V.; Dulick, M.; Bernath, P.F. (1995). ”Infrared Emission Spectroscopy of BF and AIF”. J. Molecular Spectroscopy 170: sid. 82. doi:10.1006/jmsp.1995.1058. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111084341/http://bernath.uwaterloo.ca/media/125.pdf. 
  9. ^ Melanie Schroeder. ”Eigenschaften von borreichen Boriden und Scandium-Aluminium-Oxid-Carbiden” (på tyska). s. 139. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402094025/https://www.deutsche-digitale-bibliothek.de/binary/KKUKEQ5AXZBNJVU7NJCHZB4UXT2HAGJE/full/1.pdf. Läst 2 november 2015. 
  10. ^ Holcombe Jr., C. E.; Smith, D. D.; Lorc, J. D.; Duerlesen, W. K.; Carpenter; D. A. (oktober 1973). ”Physical-Chemical Properties of beta-Rhombohedral Boron”. High Temp. Sci. 5 (5): sid. 349–357. 
  11. ^ Lide, David R. (ed.) (2000). Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics. CRC press. ISBN 0849304814. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112012253/http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf. Läst 2 november 2015  Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ David R. Lide (red.): Properties of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:142–4:147, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
  13. ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
  14. ^ – Online Etymological Dictionary
  15. ^ Gay Lussac, J.L. och Thenard, L.J. (1808). ”Sur la décomposition et la recomposition de l'acide boracique”. Annales de chimie 68: sid. 169–174. http://books.google.com/books?id=e6Aw616K5ysC&pg=PA169. 
  16. ^ Davy H (1809). ”An account of some new analytical researches on the nature of certain bodies, particularly the alkalies, phosphorus, sulphur, carbonaceous matter, and the acids hitherto undecomposed: with some general observations on chemical theory”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London 99: sid. 39–104. doi:10.1098/rstl.1809.0005. http://books.google.com/books?id=gpwEAAAAYAAJ&pg=PA140. 
  17. ^ Svenska Kemisamfundet, nomenklaturutskottet, Visste du att?, Kemin är ett teckenspråk [1]

Bor

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne