Brittiska Palestinamandatet

Brittiska Palestinamandatet
	Brittiska Palestinamandatet
Flagga	Vapen
	Brittiska Palestinamandatet Brittiska Palestinamandatet
Huvudstad	Jerusalem
Språk	engelska; arabiska; hebreiska
Statsskick	NF-mandat
Sista överkommissarie	Alan Cunningham
Bildades	25 april 1920 ;
Upphörde	1948
– uppgick i	Israel, Västbanken (Jordanien) och Gazaremsan (Egypten)
Folkmängd	1 834 935 (1945)
Valuta	Egyptiskt pund (till 1927); Palestinskt pund (från 1927)

För andra betydelser, se Palestina (olika betydelser).

Palestinamandatet, eller egentligen Brittiska Palestinamandatet, var det område av det forna Osmanska riket som Storbritannien förvaltade på uppdrag av Nationernas förbund (NF) mellan 1920 och 1948 i enlighet med ett s.k. NF-mandat. Mandatet omfattade det som idag är Israel, Jordanien och Palestinska territorierna. Redan 1921 bröts den östra delen av territoriet loss av britterna som lät bilda lydstaten Emiratet Transjordanien som 1946 blev ett självständigt kungarike. Resten av mandatområdet bestod dock under direkt brittisk kontroll. År 1948 upphörde mandatet helt - samma dag som Staten Israels självständighet utropades i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 181 om delning av Palestina. Detta ledde till att Arabförbundets stater förklarade Israel krig (1948 års arabisk-israeliska krig).