Carl Schmitt | |
Född | 11 juli 1888 Plettenberg, Preussen, Tyskland |
---|---|
Död | 7 april 1985 (96 år) Plettenberg, Nordrhein-Westfalen, Västtyskland |
Skola | Kontinental filosofi ⋅ radikalkonservatism ⋅ realism (IR) |
Intressen | Politisk filosofi ⋅ jurisprudens ⋅ statsrätt ⋅ politisk teologi ⋅ religionsfilosofi |
Idéer | Undantagstillstånd, distinktionen mellan vän–fiende, suveränitet |
Influenser | Platon · Hobbes · Machiavelli · Kant · Burke · Hegel · Cortés · Maistre · Kierkegaard · Weber · Strauss · Guénon |
Influerat | Benjamin · Arendt · Derrida · Strauss · Benoist · Jünger · Habermas · Jacques Derrida |
Carl Schmitt, född 11 juli 1888 i Plettenberg i provinsen Westfalen i Tyskland, död 7 april 1985 i Plettenberg i Västtyskland, var en tysk rättsfilosof, politisk teoretiker och katolsk filosof, som skrev inflytelserika texter om suveränitet, undantagstillstånd, diktatur och begreppet politik.
Schmitt tillhörde ursprungligen de konservativa revolutionärerna som angrep liberalismen. Samma år som han utnämndes till professor vid universitetet i Berlin, år 1933, trädde han in i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) där han förblev medlem fram till andra världskrigets slut 1945. Schmitts teorier har på senare tid återuppmärksammats av politiska tänkare som Chantal Mouffe och Giorgio Agamben.