Montesquieu | |
Porträtt av en okänd konstnär, 1728 | |
Född | Charles-Louis de Secondat 18 januari 1689[1][2][3] La Brèdes slott[4], Frankrike |
---|---|
Död | 10 februari 1755[1][2][5] (66 år) Paris[4] |
Begravd | Saint-Sulpice |
Medborgare i | Kungariket Frankrike |
Utbildad vid | collège de Juilly Lycée Saint-Louis |
Sysselsättning | Filosof[6], domare, encyklopedist, historiker, politiker, advokat, sociolog, författare[6][7], jurist[6] |
Befattning | |
Domare Stol nummer 2 i Franska akademien (1728–1755)[8] | |
Noterbara verk | De l'Esprit des lois |
Titel | Charles-Louis de Secondat Montesquieu |
Maka | Jeanne de Lartigue |
Barn | Jean da Montesquieu secondat (f. 1716 och 1716) |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society (1730) | |
Namnteckning | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Baron de La Brède et de Montesquieu eller bara Montesquieu (franska: [mɔ̃tɛskjø]), född 18 januari 1689 på slottet La Brède, Gironde, död 10 februari 1755 i Paris, var en fransk friherre, politiker, författare, jurist, statsvetare och politisk filosof. Montesquieu är framför allt känd för att ha utvecklat maktdelningsprincipen och som representant för upplysningstidens tänkande.
Förutom livsverket, De l'esprit des lois (1748; delvis i sv. övers., "Om lagarnas anda"), skrev Montesquieu några prosaberättelser och en studie över romarrikets kulturella storhet och fall.
I Om lagarnas anda lägger Montesquieu fram teorin om klimatläran: Det är de yttre omständigheterna, exempelvis geografi och klimat, som bestämmer varje folks anda och vilket statsskick de har. Han har även bidragit till att sprida begreppen feodalism och Bysantinska riket. För sin teori och maktdelningsprincipen har han utövat en ojämförlig påverkan på utvecklingen av västerländska grundlagar och statsskick allt sedan hans egen tid. Fastän han själv förespråkade aristokrati blev hans teorier om frihet och om maktdelning både en viktig influens för liberalismen och för Amerikanska frihetskriget samt Franska revolutionen.