Chola | ||||
சோழர் குலம் (Tamil) | ||||
| ||||
Flagga | ||||
Cholariket med kontrollerade områden då det var som störst (ca 1050). | ||||
Huvudstad | Poompuhar, Urayur, Pazhaiyaarai, Thanjavur, Gangaikonda Cholapuram | |||
Språk | Tamil | |||
Religion | Hinduism | |||
Statsskick | Monarki | |||
Bildades | 300-talet f.Kr.
| |||
Upphörde | 1279
|
Choladynastin (tamil: சோழர் குலம்; ['ʧuʒə]) var en tamilsk dynasti som i första hand härskade i södra Indien till 1200-talet e.Kr. Dynastin hade sitt ursprung i den bördiga floddalen vid Kaveri. Karikala Chola var den mest kände bland de tidiga cholakungarna, medan Rajaraja Chola I, Rajendra Chola och Kulothunga Chola I var de mest kända kejsarna bland de medeltida Chola.
Cholaynastin var på höjden av sin makt under 900- och 1000-talen. Under Rajaraja Chola I (Rajaraja den store) och hans son Rajendra Chola, höjde sig dynastin som en militär, ekonomisk och kulturell stormakt i Asien. Cholaterritorierna sträckte sig från Maldiverna i söder, och så långt norrut som till floden Ganges stränder i Bengalen. Rajaraja Chola I erövrade den södra delen av den Indiska halvön, annekterade delar av Sri Lanka och ockuperade öarna i Maldiverna. Rajendra Chola utförde också räder mot kungariken i malajiska övärlden. Choladynastins makt försvagades omkring 1300-talet då rikena Pandyas och Hoysala växte i inflytande.
Choladynastin har lämnat efter sig ett arv som kvarstår i området än i modern tid. Dess gynnande av tamilsk litteratur och dess iver i att bygga tempel har frambringat några storverk i tamilsk arkitektur och poesi. Cholakungarna var ivriga byggare och föreställde sig templen i sina kungariken inte bara som platser för dyrkan utan även som centrum för ekonomisk aktivitet, som gynnade hela samhället. De inledde en centraliserad styrelseform och etablerade en disciplinerad byråkrati.