Cicero

Cicero
FöddArpino[1], Italien
DödFormia[2], Italien
Medborgare iRomerska riket[3]
SysselsättningFilosof[4], politiker i romarriket, militär i romarriket, advokat[3], orator[3], romersk präst, jurist, författare[5][4][6], poet, politisk teoretiker, politiker[3][4]
Befattning
Romersk senator (–43 f.Kr.)[7]
Romersk guvernör, Kilikien (51 f.Kr.–50 f.Kr.)
Augur (53 f.Kr.–43 f.Kr.)
Konsul (63 f.Kr.–63 f.Kr.)[7]
Praetor (66 f.Kr.–66 f.Kr.)
Plebejisk edil (69 f.Kr.–69 f.Kr.)
Kvestor (75 f.Kr.–75 f.Kr.)
Noterbara verkDe Oratore, De inventione, Talen mot Catilina, Om gudarnas natur och Orator
MakaPublilia
(g. –45 f.Kr., skilsmässa)[8][9][10]
Terentia
(g. 79 f.Kr.–46 f.Kr.)[11][12][13]
BarnMarcus Tullius Cicero Minor (f. 65 f.Kr. och 65 f.Kr.)[11][13][14]
Tullia (f. 79 f.Kr.)[15][11][13]
FöräldrarMarcus Tullius Cicero[8][13][16]
Helvia[8][13][17]
SläktingarQuintus Tullius Cicero (syskon)[8][13][18]
Utmärkelser
Pater patriae
Redigera Wikidata
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa.

Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas ['kɪ:kero] på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker. Han skrev tal, brev och böcker om retorik och filosofi. Cicero var gift med Terentia och hade två barn, dottern Tullia och sonen Marcus Tullius Cicero Minor. Bror till Quintus Tullius Cicero. Cicero var, tillsammans med Cato den yngre, den kanske mest begåvade politikern under sin samtid.

  1. ^ Tadeusz Zieliński, Цицерон, Марк Туллий, vol. XXXVIII, Entsiklopeditjeskij slovar', 1903.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185208147749153-1, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 11771, läst: 23 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 81833, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Thomas Robert Shannon Broughton, The Magistrates of the Roman Republic, Society for Classical Studies, 1951, 1952, 1960 och 1986, ISBN 0-89130-812-1.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] läs online, www.strachan.dk .[källa från Wikidata]
  9. ^ Публилий, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 25a.[källa från Wikidata]
  10. ^ Publilii, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] Tullii, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru, 1885.[källa från Wikidata]
  12. ^ Terentii, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru, 1885.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c d e f] Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2072, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2563, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ Alexander Pridik, Туллия, vol. XXXIV, Entsiklopeditjeskij slovar', 1902.[källa från Wikidata]
  16. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 4093, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 4078, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ Digital Prosopography of the Roman Republic, Digital Prosopography of the Roman Republic-ID: 2216, läst: 10 juni 2021.[källa från Wikidata]

Cicero

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne