Den stora depressionen

Den stora depressionen var en lågkonjunktur som följde efter den stora Wall Street-kraschen i New York i USA den 24 oktober 1929. Från USA spred den sig snabbt till Europa och andra delar av världen, med förödande effekter i såväl I-länder som U-länder. Den internationella handeln sjönk kraftigt, liksom personlig inkomst, skatteinkomster, priser och vinster. Detta drabbade städer över hela världen, inte minst de som förlitade sig på tung industri. Byggandet avstannade i flera länder, bondgårdar och andra jordbruksområden påverkades då priset för deras skördar sjönk med mellan 40 och 60 procent,^[1] och efterfrågan på gruvarbetare och skogsarbetare sjönk kraftigt samtidigt som det fanns få andra anställningsalternativ. Den stora depressionen slutade vid olika tidpunkter i olika länder; majoriteten av länderna som drabbades satte upp olika biståndsprogram för att klara krisen.