Digitalisering

Digitalisering (av engelskans digitization, mer sällan digitalization) avser ursprungligen och i tekniska sammanhang omvandling från analog till digital representation av information med nollor och ettor, exempelvis genom sampling av ljud och andra analoga elektriska signaler eller genom skanning av bilder. På senare tid avser informationsdigitalisering även manuell avskrift av dokument, avritning av ritningar med digitaliseringsbord samt maskinläsning av text, i syfte att kunna lagra, överföra eller bearbeta informationsinnehållet med datorer eller annan digitalteknik.

Digitalisering (av engelskans digitalization) har börjat användas i överförd betydelse inom samhällsvetenskap, politik och informatik om digital transformation, det vill säga genomgripande verksamhetsomvandling i samband med ökad användning av modern informationsteknologi. Samhällen, organisationer och branscher kan digitaliseras genom fortsatt övergång till informationssamhället. Syftet kan vara att ersätta pappersblanketter, att automatisera manuella rutiner, att rationalisera bort administrativa arbetsuppgifter, distributionsled, resor och yrken samt att kunna erbjuda förbättrad informationsförsörjning och tillgänglighet oavsett tid och plats. Denna verksamhets- eller processdigitalisering innefattar ändrade arbetsmetoder, organisationsprocesser, affärsmodeller, samhällsstrukturer och kompetenskrav. Digital transformation kan innebära IT-strategi för utveckling och införande av nya webb- och appbaserade e-tjänster och informationssystem.^[1][2] Denna nya användning av ordet digitalisera har uppstått till följd av behovet av en verbform av IT, jämförbar med "IT-fiera", och är ett trendord som är betydelsenära med det äldre begreppet datorisering.

Vissa som använder ordet i denna nya betydelse försöker istället introducera begreppet digitisering (av engelskans digitization) om ordets tekniska och ursprungliga betydelse (det vill säga om informationsdigitalisering),^[3][4] men det begreppet har ännu inte slagit igenom i svenskspråkig facklitteratur inom elektronik och datateknik. Även det tekniska begreppet digital har fått överförd icketeknisk betydelse, ofta som icke pappersbaserad, i uttryck som "det digitala samhället", "digitalt berättande", "digitala rättigheter", "digital mognad/kompetens", "digital klyfta", "digital agenda", "digital ekonomi" och "digital delaktighet". Motsatsordet analog har i samma kontext kommit att avse användning av pappersdokument, fysiska möten och fysiska pengar.