 |
Artikeln Kvantmekanik är av intresse för Wikipedia:Projekt basartiklar, där du också är välkommen att delta!
Den här artikeln har kvalitetsbedömts som godkänd, men kan förbättras.  |
Den förmodligen mest grundläggande skillanden mellan kvantmekanik och klassisk fysik är hur man betraktar partiklar: I klassisk fysik är partiklar punktformiga massor, där egenskaper som hastighet och läge antas vara fritt åtkomliga. I kvantmekanik är partiklarna i sig oåtkomliga "svarta lådor" som vi bara kan få kunskap om genom att utföra mätningar. Att dessa mätningar påverkar partikeln är också något som skiljer sig från klassisk fysik.
Det är en vanlig missföreställning, kanske inte minst bland fysiker, att kvantmekanik måste innehålla slump. Den mest utbredda tolkningen av kvantmekaniken innehåller slump, men det finns modeller (Bohm-modellen) där slump inte tas med alls.
- Det är mycket i kvantmekaniken som är lite "svårt" om man resonerar som man normalt gör. Ta till exempel det faktum att man icke kan mäta en partikels läge och hastighet på en och samma gång. Vi tar en bil på väg mellan Stockholm och Uppsala som jämförese. Vid normalt resonemang kan man säga att bilen befinner sig i Märsta och färdas med en hastighet av 100 kilometer i timmen mot Uppsala. Men stämmer det? Om man resonerar som en kantfysiker så går det icke att göra detta påstående. För att kunna bestämma bilens hastighet så måste man mäta hur lång tid det tar för bilen att färdas mellan två punkter, under den tiden kommer bilen att befinna sig i alla lägen mellan dessa punkter. Om man vill bestämma bilens läge i ett bestämt ögonblick så går det inte att mäta dess hasighet på samma gång, det blir som en stillbild/foto av bilens färd och på ett sådant går det ju inte att se hur fort den åker. Det går alltså inte att samtidigt bestämma en bils läge och hasighet, presis på samma sätt som det inte går att göra detta för en partikel. // Solkoll 25 januari 2005 kl.17.57 (CET)
- Mister Anonym, jag antar du syftar på Köpenhamnstolkningen som "allenarådande"? Vore trevligt om du kunde utveckla lite grand om de andra tolkningarna (om du vet något om dem) /hoppas \Mike 25 januari 2005 kl.18.00 (CET)
- Hej. Herr Anonym här (som nu skaffat login på Wikipedia). Jag kan inte så mycket om andra tolkningar än Köpenhamnstolkningen, men i Bohmtolkningen betraktas partiklar som punktformiga, som samtidigt har position och hastighet. I Bohmtolkningen får man dock också en massa extra dimensioner när man förklarar sammankopplade (entangled) partiklar, så de partiklar man pratar om där finns i en rymd som inte riktigt är den vi är vana vid. Gällande vilken tolkning som är den mest utbredda är detta en rätt svår fråga, eftersom det till exempel inte finns en entydig konsensus av vad Köpenhamnstolkningen innebär. Vanligtvis pratar man om "standardtolkningen", men ej heller denna är entydigt definierad. --Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 1 augusti 2007 kl. 13.25 (CEST)
Är "observabla" som substantiv verkligen god svenska? Själv har jag aldrig hört något annat än "observabel" i singular och "observabler" i plural.
- Ej heller jag har hört talas om "observabla" som substantiv, trots en hel del nära bekantskap med kvantmekanik. Jag tycker att artikeln bör hålla sig till de två former du skriver upp. --Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 1 augusti 2007 kl. 13.25 (CEST)
Jag gjorde idag några ändringar i artikeln; de mest betydande under Tolkning av kvantmekaniken. Jag är tveksam till att alla dessa saker ska stå under "tolkning" -- det känns mer naturligt att kalla det "vad kvantmekaniken betyder" eller liknande, även om det knappast är en bra rubrik. De ändringarna jag gjorde grundade sig i att jag tyckte att det skett en sammanblandning mellan Schrödingerekvation och vågfunktion, väntevärde och mätutfall, och så en miss i hur komplexkonjugering hade skrivits. Jag ställer mig också frågande till tolkningen Håll käften och räkna. Jag tycker (i ärlighetens namn) inte att det är någon tolkning, och i vilket fall är det inte en tolkning på samma sätt som andra kvantmekaniktolkningar. Som inställning till kvantmekanik förtjänar den dock sin plats i artikeln, dock inte under denna rubrik. Nästa gång jag tittar in på artikeln ska jag nog ta och föreslå en ny uppspaltning av artikeln, där saker som skillnader jämfört med klassisk fysik och kvantmekanik i korthet får egna rubriker. Artikeln skulle också må bra av några fler referenser - det är rätt svårt att veta hur mycket det ligger bakom olika påståenden som det är nu. Jaja. Nog med gnat. --Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 1 augusti 2007 kl. 13.53 (CEST)