Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Akademiska titlar och anställningsformer | |
Högre titlar | • Docent |
---|---|
Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Biträdande professor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Doktorander är forskarstuderande på högskolenivå med vanligtvis avlagd masterexamen. I Sverige innebär detta att man har läst 160 studieveckor (där 1,5 högskolepoäng motsvarar en veckas studier). Målet med doktorandstudier är en doktorsexamen efter en disputation där man försvarar den egna doktorsavhandlingen.[1][2]
För att bli antagen till svensk forskarutbildning måste man ha avlagt en examen på avancerad nivå eller ha tagit kurser om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 på avancerad nivå. Under en övergångsperiod fram till 2015 gäller att de som före 1 juli 2007 uppfyllde det gamla kravet på 120 poäng kommer att vara behöriga. Man kan vara anställd på den egna institutionen eller ha annan finansiering, till exempel studiemedel, utbildningsbidrag, stipendium, sponsor, egna medel eller annat. Doktorander som har utbildningsbidrag har rätt att få doktorandtjänst senast när det återstår två års nettostudietid till doktorsexamen. Lärosäten kan dock ha rekommendationer att doktorandtjänsten skall börja tidigare och det är inget som hindrar att man börjar på en doktorandtjänst från dag ett (beror på forskargruppens ekonomi).
Sedan Tham-reformen 1997/98 antas majoriteten av doktorander för svenska forskarstudier i fyra år. Det finns även en licentiatutbildning som pågår i två år (minst 80 poäng) men antagning till denna är inte norm. Vissa fakulteter kräver till exempel speciella skäl för ett dylikt antagande. Det är dock inte ovanligt att handledaren vill att doktoranden avlägger en licentiatexamen inom ramen av sin doktorandutbildning, eftersom denna examen många gånger är kopplad till extra ekonomiska fakultetsmedel. Licentiatexamen kopplas ofta till en halvtidskontroll, de två har dock inte någon automatisk koppling förutom att de skulle kunna sammanfalla under samma tidsram under doktorandutbildningen. Beroende på ämnesområdet så tillför en licentiatexamen generellt väldigt lite extra till CV:t hos en person som doktorerar.