Eldkastare

Uppslagsordet ”eldspruta” leder hit. För brandsläckningsanordningen, se brandspruta. För apparater som sprutar "antänd gas", se blåslampa.
Eldspruta / Eldkastare
Tysk användning av eldspruta under andra världskriget.
Rysk användning av RPO-A Sjmel (РПО-А Шмель) eldkastare.[1]

Eldsprutor (esp) och eldkastare (ek) är militärt utformade anordningar för utskjutning av oljebrandämnen i syfte att åstadkomma brand.[2] Till skillnad från traditionell brandammunition, vilka verkar genom att antända lättantändligt material i mål, verkar eldsprutor och eldkastare genom att direkt skjuta lättantändligt material mot målet, antingen förtänt eller med tändmekanism. Eldsprutor verkar genom att skjuta antänt oljebrandämne i en stråle mot målet likt en vattenspruta. Eldkastare verkar genom att skjuta iväg projektiler försedda med höga volymer oljebrandämne och tändanordning mot målet, vanligen i form av raketer.[2][3][4]

Oljebrandämnen är vanligen olika former av tung olja, bensin eller diesel, ofta förtjockad i olika grader fram till gelé.[2] Detta görs bland annat för att skapa högre tryck i eldsprutor och därmed ge längre räckvidd,[5] men även för att göra oljebrandämnet klibbigt så det fastnar där det skjuts istället för att rinna iväg.[2] Exempel på oljebrandämnen är napalm.[2] Utöver eldsprutor och eldkastare sprids oljebrandämnen även med flygbomber, brännflaskor och brandminor.[2]

Eldsprutor och eldkastare förekommer i flera olika storlekar och utformningar. De flesta är bärbara som bärs av en enskild soldat, men det förekommer även tunga (stationära) och fordonsmonterade varianter.[2] Eldspruta som närstridsvapen kom först till användning under första världskriget.[6]

  1. ^ Jan Leijon Hielm (projektledare), Jan T. Knoph, Robert L. Larsson, Ingmar Oldberg, Wilhelm Unge, Carolina Vendil Pallin (juni 2005). ”Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv - problem och trender 2005” (Försvarsanalys, användarrapport, PDF). Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). foi.se. sid. 231. https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--1662--SE. Läst 6 april 2022. ”Pansarskyttefordonet BMO-1 är baserat på ett T-72 chassi och är avsedd för transport av skyttar med portabla eldkastare (RPO-A/D/Z).” 
  2. ^ [a b c d e f g] Soldatreglemente för Soldaten i fält (SoldF), 2001 års utgåva. Soldaten i fält. Försvarsmakten (Sverige). sid. 50. M7742-100002. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/publikationer/soldf.pdf. Läst 4 april 2022 
  3. ^ ”File:M202A1-66mm-FLASH- Flame-Assault-Shoulder-Weapon -Rocket-Launcher-360p.ogg”. https://commons.wikimedia.orgview_image.php?q=Eldkastare&sq=crain_ford&lang=sv&file=File:M202A1-66mm-FLASH-_Flame-Assault-Shoulder-Weapon_-Rocket-Launcher-360p.ogg. Läst 5 april 2022. 
  4. ^ ”RPO-A” (på engelska). roe.ru. http://roe.ru/eng/catalog/land-forces/strelkovoe-oruzhie/grenade-launchers/rpo-a/. Läst 6 april 2022. 
  5. ^ ”The LPO-50 Flamethrower”. russianwarrior.com. http://www.russianwarrior.com/STMMain.htm?1969weapon_flame.htm&1. Läst 4 april 2022. 
  6. ^ Norstedts uppslagsbok 1948

Eldkastare

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne