Amalie Emmy Noether | |
Emmy Noether | |
Född | 23 mars 1882 Erlangen, Tyskland |
---|---|
Död | 14 april 1935 (53 år) Bryn Mawr, USA |
Nationalitet | Tyska |
Institutioner | Göttingen, Erlangen och Bryn Mawr College |
Alma mater | Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg |
Handledare | Paul Gordan |
Nämnvärda doktorander | Max Deuring, Hans Fitting, |
Känd för | Abstrakt algebra, Teoretisk fysik |
Nämnvärda priser | Ackermann–Teubner Memorial Award (1932) |
Amalie Emmy Noether, född 23 mars 1882 i Erlangen i Tyskland, död 14 april 1935 i Bryn Mawr i USA, var en tysk matematiker främst känd för sitt nyskapande tänkande inom abstrakt algebra och teoretisk fysik. Hon har, av bland andra Albert Einstein, beskrivits som den viktigaste kvinnan i matematikens historia.[1][2] Som en av de ledande matematikerna under sin tid utvecklade hon teorier om ringar, kroppar och algebror. Inom fysiken beskriver Noethers sats sambandet mellan symmetrier och konserveringslagar.[3]
Noethers matematiska arbete kan delas in i tre "epoker".[4] Under den första (1908–1919) bidrog hon till teorier om algebraisk invarians och talkroppar. Den andra epoken (1920–1926) ägnades åt att utveckla teorin om ideal till kommutativa ringar med hjälp av "det stigande kedjevillkoret" (eng: ascending chain condition), vilket är en egenskap som kan innehas av algebraiska strukturer. Objekt som uppfyller villkoret kallas Noetheriska efter henne. Under den tredje epoken (1927–1935) publicerade Noether artiklar om okommutativa algebror och hyperkomplexa tal, samt länkade samman representationsteori för grupper med teorier för moduler och ideal. Utöver egna publikationer har Noether bidragit till många andra matematikers arbeten även inom områden utanför sin egen forskning, så som exempelvis algebraisk topologi.