Frankiska var ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska. Detta språk talades i Frankerriket i nuvarande norra Frankrike och tyska Rhenlandet omkring 450–600 e.Kr.[1] och i nuvarande södra delen av Belgien fram till omkring år 1300.[1] Det påverkade språkligt både fornfranskan och fornhögtyskan, två språk som blev mer dominerande i Frankerriket från 800-talet.
För senare tid avses med frankiska även en nutida tysk dialekt som talas i Franken vid Rhen samt norr och söder om Main. Språkvetenskapligt är frankiska en benämning på en västgermansk dialektgrupp, där bland annat lågfrankiska dialekter ingår.
I denna grupp ingår även Rhenfrankiska (tyska: Rheinfränkisch[2])