Gruvvatten är vatten som används i gruvdrift eller som oavsiktligen kommer in i ett gruvområde via nederbörd, ytvattendrag eller grundvattenflöde. Vatten som finns i ett gruvområde kan återanvändas många gånger.[1] Gruvvatten som lämnar gruvområdet är vanligtvis klassat som gruvavfall.[1] Processvatten, processavfallsflöden, kontaktvatten, gruvdräneringsvatten är olika typer av gruvvatten.[2] I Sverige regleras utsläpp av gruvvatten från gruvområden av gruvans miljötillstånd där det bland annat specifieras vilka halter av metaller eller andra ämnen i gruvvattnet som är tillåtna.[1]
Dagbrott som drivs under grundvattenytan får inflöde av vatten som kan vara fokuserat, diffust eller bägge.[3] Hanteringen av denna vatten beror mycket på dess mängd vilket i sin tur beror mycket på kringliggande bergets konduktivitet.[3] System av utpumpningsbrunnar kan anläggas kring en dagbrott för att minska grundvattnet som når väggarna eller golvet.[3]
I gruvor under jord i hårt berg är det vanligt att ovanliggande lösa bergarter och jordarter bildar en akvifer.[4] Även sprickor bildade i samband med gruvans tillredning och mineralets brytning kan fyllas med vatten och utgöra akviferer som medför risk för översvämningskatastrofer.[4]
Avsänkningen av grundvattenytan runt en gruva för att främja driften kan leda till marksättning och dithörande skador på infrastruktur.[5] Återställandet av grundvattenytan efter en underjordisk gruvas stängning kan under vissa omständigheter höja markytan med flera decimeter.[6]