Harry Martinson | |
Född | Harry Edmund Martinson 6 maj 1904 Jämshög, Blekinge, Sverige |
---|---|
Död | 11 februari 1978 (73 år) Solna, Stockholms län, Sverige |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1927–1978 |
Genrer | Dramatik, essäer, lyrik, romaner |
Noterbara verk | Nässlorna blomma, Vägen till Klockrike, Aniara |
Priser | De Nios stora pris 1938 Gustaf Fröding-stipendiet 1947 Övralidspriset 1949 Bellmanpriset 1951, 1962 Nobelpriset i litteratur 1974 |
Make/maka | Moa Martinson (gift 1929–1941; skild) Ingrid Lindcrantz (gift 1942–1978; hans död) |
Influenser | Viktor Rydberg, Rudyard Kipling, Joseph Conrad, Lev Tolstoj |
Webbplats | https://harrymartinson.se/ |
Harry Edmund Martinson, född 6 maj 1904 i Jämshög i Blekinge, död 11 februari 1978 i Solna (vid tiden bosatt i Sollentuna), var en svensk författare. Martinson var ledamot av Svenska Akademien (stol nr 15) från 1949[1] och mottog Nobelpriset i litteratur 1974, tillsammans med Eyvind Johnson – den senaste gången som ett nobelpris i litteratur har delats mellan två personer.