John C. Calhoun | |
Tid i befattningen 8 oktober 1817–4 mars 1825 | |
President | James Monroe |
---|---|
Företrädare | William H. Crawford |
Efterträdare | James Barbour |
Tid i befattningen 4 mars 1825–28 december 1832 | |
President | John Quincy Adams Andrew Jackson |
Företrädare | Daniel D. Tompkins |
Efterträdare | Martin Van Buren |
Tid i befattningen 1 april 1844–10 mars 1845 | |
President | John Tyler |
Företrädare | Abel P. Upshur |
Efterträdare | James Buchanan |
Född | 18 mars 1782 Abbeville, South Carolina |
Död | 31 mars 1850 (68 år) Washington D.C. |
Gravplats | St. Philip's Episcopal Church Cemetery |
Politiskt parti | Demokrat-republikanerna, Demokraterna, Nullifier Party |
Maka | Floride Colhoun Calhoun |
Namnteckning |
John Caldwell Calhoun, född 18 mars 1782 i Abbeville i South Carolina, död 31 mars 1850 i Washington D.C., var en amerikansk politiker som tjänstgjorde i flera betydelsefulla befattningar under första hälften av 1800-talet. Han har framför allt gått till historien som en av slaveriets främste försvarare. Calhoun var USA:s sjunde vicepresident (en av två som tjänstgjort som vicepresident för två presidenter, nämligen John Quincy Adams och Andrew Jackson), ledamot av representanthuset 1810–1817, krigsminister 1817–1825, senator för South Carolina, samt utrikesminister 1844–1845.