John Stewart Bell | |
Född | 28 juni 1928[1] eller 28 juli 1928[2] Belfast[3] |
---|---|
Död | 1 oktober 1990[4][5][6] Genève |
Begravd | Saint Georges begravningsplats kartor |
Medborgare i | Storbritannien[7] |
Utbildad vid | Queen's University Belfast, [7] Universitetet i Birmingham, doktor, |
Sysselsättning | Matematiker, fysiker[8], översättare[9] |
Arbetsgivare | Queen's University Belfast (1944–1945)[7] Atomic Energy Research Establishment (1949–1960)[7] CERN (1960–1990)[7] |
Noterbara verk | Bells teorem och Belltillstånd |
Maka | Mary Ross Bell[10] |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society (1972)[7] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1987)[11] Dirac-medaljen (IOP) (1988)[7][12] Hughesmedaljen (1989)[7] Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1989)[13][7] | |
Redigera Wikidata |
John Stewart Bell, född 28 juni 1928, död 1 oktober 1990, var en nordirländsk fysiker.
Bell var verksam vid det brittiska Atomic Energy Research Establishment 1949–1960 och därefter vid CERN. Bell ägnade sig åt flera av den teoretiska fysikens områden. Han är mest känd för Bells teorem inom den grundläggande kvantteorin. Tack vare detta teorem har man kunnat undersöka kvantmekanikens grundpostulat experimentellt och till exempel lyckats påvisa att teorier med lokala dolda variabler inte kan förklara Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen.