Joseph de Maistre

Joseph de Maistre
Porträtt av de Maistre av von Vogelstein.
Född1 april 1753[1][2][3]
Chambéry[4]
Död26 februari 1821[1][2][3] (67 år)
Turin[4]
Medborgare iKungariket Sardinien
Utbildad vidUniversitetet i Turin
SysselsättningFilosof[5], historiker, diplomat, författare[5][6], politiker, advokat
Befattning
Ambassadör
Noterbara verkConsidérations sur la France
Influerad avBibeln · Platon · Plutarchos · Origenes · Tertullianus · Augustinus · Aquino · Dante · Hobbes · Descartes · Malebranche · Vico · Adams · Burke · Bonald
InflueradeBonald · Saint-Simon · Comte · Cortés · Rosmini · Barbey d'Aurevilly · Bloy · Bernanos · Baudelaire · Tolstoj · Belloc · Chesterton · MacDonald · Tolkien · Lewis · Kirk · Buckley · Maurras · Girard · Guénon · Lévi · Cioran · Schmitt · Evola
Politisk rörelseKonservatism
Traditionalism
Ultramontanism
Kristen humanism
Rojalism
Romantiken
BarnAnne Constance de Maistre
Rodolphe de Maistre (f. 1789)
FöräldrarFrançois-Xavier Maistre
Redigera Wikidata

Joseph-Marie, comte de Maistre (franska: [də mɛstʁ]), född 1 april 1753 i Chambéry, död 26 februari 1821 i Turin, var en savojardisk filosof, författare, advokat och diplomat. Han var den mest inflytelserike företrädaren för kontrarevolutionen och den auktoritära konservatismen under perioden som följde omedelbart efter franska revolutionen.[7] Han räknas som en av konservatismens portalfigurer.[8]

Maistre betraktade den ärftliga monarkin både som en gudomligt sanktionerad institution och som den enda stabila formen av statsskick. Med sina böcker och pamfletter, i vilka han gav uttryck åt sin lojalism och rojalism, bidrog han till bourbonska restaurationen år 1814, varigenom Huset Bourbon återuppsattes på Frankrikes tron och monarkin återinfördes. Den högste suveränen i Maistres ögon var emellertid inte någon monark, utan påven, och denne bör, enligt Maistre, tilldelas auktoritet över världsliga frågor. Därmed blev Maistre inspiratör för ultramontanismen, den konservativt kristna rörelse under 1800-talet, som tog ställning mot de moderna nationalstaternas anspråk på att företräda alla sina medborgare och i stället framhävde påvens roll som katolikernas försvarare.[9]

Endast regeringar med kristen konstitution förmår, enligt Maistre, förhindra sådana oroligheter och blodsutgjutelser, som följt av revolutionens rationalistiska program. Med kristen konstitution avsåg han samtliga europeiska stater, men i synnerhet de europeiska katolska monarkierna. Han var eldsjälen bakom tron på principen om det etablerades auktoritet, vilket revolutionen sökte förgöra, och försvarade principens giltighet överallt: i staten genom att förorda monarkin, i kyrkan genom att tillerkänna påvedömet flera privilegier, och i världen genom tilltron till Guds försyn.

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Joseph-de-Maistretopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc54k0, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 3594160, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: joseph-marie-de-maistre, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] abART, abART person-ID: 143976, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Beum, Robert (1997). ”Ultra-Royalism Revisited”. Modern Age 39 (3): sid. 305. http://www.unz.org/Pub/ModernAge-1997q3-00290. 
  8. ^ Fawcett, Edmund (2020). Conservatism : The Fight for a Tradition. Princeton University Press. sid. 3–18. ISBN 978-0-691-20777-3. http://dx.doi.org/10.1515/9780691207773. Läst 29 december 2021 
  9. ^ Werner, Yvonne Marie (2005). Nordisk katolicism. Katolsk mission och konversion i Danmark i ett nordiskt perspektiv. Museum Tusculanum. sid. 18-22, 53-54. ISBN 9788763502917 

Joseph de Maistre

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne