Uppkallad efter | Justinianus I | |
---|---|---|
Land | Bysantinska riket | |
Ursprungsland | Egypten | |
Startdatum | 541 | |
Slutdatum | 750 | |
Antal döda | 25 000 000, 50 000 000 | |
Orsak | Yersinia pestis |
Justinianska pesten var en pandemi som började härja i östra Medelhavsområdet på 540-talet. Farsoten har fått sitt namn efter kejsar Justinianus I under vars regeringstid Bysantinska riket drabbades.[1] Efter de stora pestutbrotten år 541–542 och den mest dramatiska avfolkningen följde två århundraden av återkommande pestutbrott fram till mitten av 700-talet,[2] då de sista kända fallen kopplade till den justinianska pesten dokumenterades.
Uppskattningar av antalet dödsoffer varierar stort på grund av bristen på tillförlitlig statistik men en bedömning är att i den bysantinska huvudstaden Konstantinopel avled runt 40 % av invånarna eller som mest runt 5 000 stadsbor om dagen.[3][4] Samhällsomvälvningarna som följde i pestens spår i de drabbade länderna har av vissa jämförts med de enorma sociala och kulturella förändringar som skedde i Europa efter digerdöden medan andra menar att den justinianska pesten var en regionalt begränsad epidemi utan bevisade varaktiga effekter på det senantika samhället.[5]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Time