Kalle Kauppi | |
Tid i befattningen 7 oktober 1936–12 mars 1937 | |
President | Pehr Evind Svinhufvud |
---|---|
Statsminister | Kyösti Kallio |
Företrädare | Atte Arola |
Efterträdare | Väinö Voionmaa |
Tid i befattningen 5 mars 1943–8 augusti 1944 | |
President | Risto Ryti |
Statsminister | Edwin Linkomies |
Tid i befattningen 8 augusti 1944–21 september 1944 | |
President | Gustaf Mannerheim |
Statsminister | Antti Hackzell |
Tid i befattningen 21 september 1944–17 november 1944 | |
President | Gustaf Mannerheim |
Statsminister | Urho Castrén |
Tid i befattningen 25 januari 1943–20 juli 1951 | |
Född | 10 mars 1892 Heinola, Päijänne-Tavastland |
Död | 29 oktober 1961 (69 år) Helsingfors, Nyland |
Politiskt parti | Framstegspartiet |
Kalle Kauppi, född 10 mars 1892 i Heinola, död 29 oktober 1961 i Helsingfors[1], var en finländsk professor och politiker. Han var handels- och industriminister i regeringen Kallio IV 1936–1937 samt undervisningsminister i regeringen Linkomies 1943–1944, regeringen Hackzell och i regeringen Castrén 1944.[2]
Kauppi var son till lantbrukaren Johan Kauppi och Karolina Mansikkala.[1] Han blev student 1911, filosofie kandidat 1914, tog juristexamen 1919, blev vice häradshövding 1921 samt tog licentiat- och doktorsexamen i juridik 1927.[3] 1961 blev han hedersdoktor vid Helsingfors handelshögskola. Kauppi var sakförare i Lahtis 1919–1922, biträdande professor i affärsjuridik vid Helsingfors handelshögskola 1927–1929, professor i affärsjuridik 1929–1961, rektor vid handelshögskolan 1939–1945 och 1957–1961 samt var vice rektor 1952–1957. Utöver detta var Kauppi vikarierande lärare i privat- och ekonomijuridik vid Tammerfors universitet 1929–1930 och 1932–1933. Han var juridisk rådgivare vid försvarsministeriet 1939–1940.[2]
Kauppi var riksdagsledamot 1943–1951, handels- och industriminister 1936–1937 och undervisningsminister 1943–1944. Dessutom var Kauppi elektor vid 1931 och 1943 års presidentval.[2]