Kardinal

Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd. Kardinaler kan tillhöra såväl den romerska som katolska östkyrkor.^[1]

Kardinalatet är till skillnad från biskopsämbetet ingen vigning utan en värdighet. Kardinalerna utgör kardinalskollegiet och sammanträder efter påvens död i den valkorporation, konklaven, som har till uppgift att utse ny påve. Sedan Paulus VI äger endast de som ännu inte fyllt 80 år rösträtt (motu proprio Ingravescentem aetatem den 20 november 1970).

Per den 7 december 2024 består kardinalkollegiet av 253 kardinaler, av vilka 140 har rätt att delta i påveval, så kallade kardinalelektorer. Den äldste levande kardinalen är Estanislao Esteban Karlic, född 1926. Den 21 maj 2017 utnämndes Anders Arborelius, som förste svensk någonsin, till kardinal.^[2] Arborelius upphöjdes officiellt till kardinal vid ett konsistorium den 28 juni samma år.

Ordet kardinal kommer av latinets cardinalis, vilket betyder ’viktig’, ’huvud-’, ytterst av cardo, ’dörrtapp’, ’huvudpunkt’, ’kärna’.

Nästa konsistorium, då påve Franciskus kommer att kreera 21 nya kardinaler (varav 20 kardinalelektorer), är planerat att äga rum den 7 december 2024.^[3][4] Den äldste utnämnde kardinalen är italienaren Angelo Acerbi (född 1925) och den yngste är australiern Mykola Bychok (född 1980).^[5]