Back Kassiteriet AF كاسيتريت Arabic Casiterita AST Kassiterit AZ Касітэрыт BE Cassiterita Catalan Kasiterit Czech Kassiterit German Κασσιτερίτης Greek Cassiterite English
| Kassiterit | |
 Kassiterit, 30 mm bipyramidala kristaller. | |
| Kategori | Oxidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 04.DB.05 |
| Kemisk formel | SnO2 |
| Färg | Svart, brunsvart, rödbrun, röd, gul, grå, vit, sällan färglös |
| Kristallstruktur | Tetragonalt – ditetragaonalt Dipyramidal 4/m 2/m 2/m |
| Tvillingbildning | Mycket vanlig på {011}, som kontakt och penetrerande tvillingar |
| Spaltning | {100} ofullständig, {110} otydlig; avsöndring på {111} eller {011} |
| Brott | Mussligt till ojämnt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 6–7 |
| Glans | Diamant- till metallglans; kan vara fet på brottytor |
| Ljusbrytning | nω = 1,990–2,010 nε = 2,093–2,100 |
| Dubbelbrytning | δ=0,103 |
| Optisk karaktär | Enaxlig (+) |
| Dispersion | 0,071 BG, 0,035 CF[1] |
| Pleokroism | Pleokroitiska halon har observerats |
| Transparens | Transparent vid ljus färg, nästan opak vid mörkt material |
| Fluorescens | Gul vid låg temperatur[2] |
| Streckfärg | Vit till brunaktig |
| Specifik vikt | 6,98–7,1 |
| Smältbarhet | Osmältbart |
| Löslighet | Olöslig |
| Referenser | [3] |
Kassiterit, tennmalm, är ett oxidmineral, som i rent tillstånd innehåller 78,6 % tenn och bildar färglösa till bruna eller svarta, tetragonala kristaller med vitgul pulverfärg. Den förekommer ofta som väl utbildade tvillingkristaller eller pelarformade kristaller, och ibland som en tät, brunaktig massa, så kallad trätennmalm.
- ^ Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, världens alla arter och varieteter, ISBN 978-91-6319-069-8
- ^ Boris S. Gorobets, Alexandre A. Rogojine, Luminescent spectra of minerals reference-book, VIMS (Allryska institutet för mineralresurser), Moskva 2002, sid 230, ISBN 5-901837-05-3
- ^ Handbook of mineralogy[1]