Back Dawid AF König David ALS ዳዊት AM داود Arabic داود ARZ David AST Davud AZ داوود AZB Дауыт BA Давід BE
| Kung David | |
 | |
| Född | Betlehem[1] |
|---|---|
| Död | Jerusalem |
| Begravd | Davids stad och Jerusalem |
| Medborgare i | Kungariket Israel |
| Sysselsättning | Herde, krigsherre, instrumentalist, poet, härskare, monark[2] |
| Befattning | |
| Profet Kung av Israel (1003 f.Kr.–970 f.Kr.) | |
| Noterbara verk | Psaltaren |
| Maka | Batseba Haggit Avital Sulamitt Maaka Ahinoam Egla[3][4] Mikal Abigail Abisjag |
| Barn | Japhia Jitream[5][6] Jerimot Sjefatja[7] Sjobab Hazana Eljada Jibhar[8] Tamar Salomo (f. 990 f.Kr.)[9] Adonia[7] Natan[9] Absalom (f. 1009 f.Kr.)[10] Kilab (f. 1010 f.Kr.)[10] Amnon[11] |
| Föräldrar | Jishaj[12] Nitzevet[13] |
| Redigera Wikidata | |
David är en av de viktigaste gestalterna i Israels historia[14] enligt Bibeln. Han var Israels andra kung. Av många betraktas David som en föregångare till Messias.[15] Aposteln Matteus räknar upp 28 led från David till Jesus. Lukas inte mindre än 41.[16]
I Nya Testamentet i Bibeln anges Jesus tillhöra Davids ätt och beskrivs på många sätt som hans arvtagare, lejonet av Juda stam och Davids rotskott. Hans liv dateras till 1040–970 f.Kr. och hans regeringstid över Juda var 1010–970 f.Kr.
Det finns inga skriftliga källor oberoende av Bibeln som med säkerhet nämner David. År 1993 hittades Tel Dan-fragmentet, som är en steninskription med bland annat den arameiska bokstavssekvensen "bytdwd." Detta kan tolkas på flera sätt men bland annat som "Davids hus". Även meshastelen som hittades i slutet på 1800-talet i Jordanien anses av vissa forskare omtala David. David är ofta avbildad som en tapper krigare, en poet och musiker som skrivit en stor del av de psalmer som ingår i Psaltaren.
- ^ Heliga Korsets påvliga universitetsbiblioteks katalog, PUSC-ID: 118203, läst: 19 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ santiebeati.it, Santiebeati-ID: 83350, läst: 19 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gad & Natan, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ författarkollektiv, Еврейская энциклопедия : Свод знаний о еврействе и его культуре в прошлом и настоящем, Brockhaus–Efron.[källa från Wikidata]
- ^ Nikifor Bazjanov, Иефераам, Illjustrirovannaja polnaja populjarnaja bibljejskaja entsiklopedija v 4-ch vypuskach. Vypusk II., 1892.[källa från Wikidata]
- ^ Gad & Natan, ”5”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gad & Natan, ”4”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ Gad & Natan, ”15”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gad & Natan, ”14”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gad & Natan, ”3”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ Gad & Natan, ”2”, ΒΑΣΙΛΕΙΩΝ Β.[källa från Wikidata]
- ^ ”22”, רוּת.[källa från Wikidata]
- ^ Bavli Bava Batra, s. 91a.[källa från Wikidata]
- ^ Ancient Israel: from Abraham to the Roman destruction of the Temple. Edited by Hershel Shanks. Washington, D.C.: Biblical Archaeology Society 1999. ISBN 0-13-085363-1
- ^ ”Bibelsajten ger dig fakta om David”. Bibelsajten. Arkiverad från originalet den 8 januari 2014. https://archive.is/20140108235531/http://web.archive.org/web/20040404142032/www.bibelsajten.nu/visaAtillo.asp?id=7&artID=61.
- ^ Voltaire (1/1-2014). Traktat om toleransen. sid. S. 78. Läst 8 augusti 2024