Kungariket Asturien | ||||
| ||||
Flagga | ||||
Huvudstad | Cangas de Onís, Pravia, Oviedo | |||
Språk | Latin, Vulgärlatin Spanska dialekter, färre talede Gotiska | |||
Religion | Kristendom | |||
Statsskick | Monarki | |||
Bildades | 718
| |||
Upphörde | 910 | |||
– uppgick i | Kungariket León | |||
Idag del av | Spanien |
Kungariket Asturien (latin: Regnum Asturorum) var ett kristet kungarike på Iberiska halvön mellan 718 och 910, bildat av visigoter(?) som fördrivits av den muslimska invasionen av Spanien.[1] Staten grundades år 718 av den visigotiska adelsmannen Pelayo av Asturien. Pelayo valdes till kung i Asturien 718 och inledde då sitt uppror mot muslimerna. Det var den första kristna statsbildningen på den iberiska halvön efter att det visigotiska kungadömet hade erövrats av de muslimska umayyaderna 711. År 718 eller möjligen 722 besegrade Pelayo en umayyadisk styrka i slaget vid Covadonga, vilket inledde vad som allmänt anses vara början på den spanska reconquistan (återerövringen). Pelayo inrättade Asturiens första huvudstad i Cangas de Onís.[2] Kungariket Asturien omvandlades till kungariket León år 924, när Lady II blev kung med regeringsstad i León.
Riket utökade sina gränser under sent 800-tal till att omfatta Galicien i sydväst och Kantabrien i öster. Huvudstaden flyttades först till Pravia (omkring 780) och på 800-talet till Oviedo. Under Alfons III:s regeringstid (866–910) utvidgades Asturiens gränser söderut till floden Duero från Atlanten till El Burgo de Osma På 900-talet hade kungariket blivit för stort för att kunna kontrolleras effektivt från Oviedo, och 910 flyttades huvudstaden till en central plats i riket, León, av García I av León. Garcías efterträdare utsåg sig till kungar av León och Asturien och senare till kungar av León. Johan I av Kastilien skapade furstendömet Asturien till sin son, Henrik (senare kung Henrik III av Kastilien), 1388. "Prins av Asturien" är sedan dess en titel för den spanska tronföljaren.[1]