Magnesium |
|
---|
Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | [24,304–24,307][1] u |
---|
Utseende | Silvervit |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet vid r.t. | 1,738 g/cm3 |
---|
– flytande, vid smältpunkten | 1,584 g/cm3 |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 923 K (650 °C) |
---|
Kokpunkt | 1 363 K (1 091 °C) |
---|
Molvolym | 14 × 10−6 m³/mol |
---|
Värmevärde | −668 J/(kg × K) |
---|
Smältvärme | 8,48 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 132[2] kJ/mol |
---|
Specifik värmekapacitet | 1 023[3] J/(kg × K) |
---|
Molär värmekapacitet | 24,869 J/(mol × K) |
---|
Ångtryck
Tr. (Pa)
|
1
|
10
|
100
|
1 k
|
10 k
|
100 k
|
Te. (K)
|
701
|
773
|
861
|
971
|
1 132
|
1 361
| |
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 160 pm |
---|
Kovalent radie | 141 ± 7 pm |
---|
van der Waalsradie | 173 pm |
---|
Elektronaffinitet | 0 kJ/mol |
---|
Jonisationspotential | Första: 737,7 kJ/mol Andra: 1 450,7 kJ/mol Tredje: 7 732,7 kJ/mol Fjärde: 10 542,5 kJ/mol (Lista) |
---|
Arbetsfunktion | 3,66[4] eV |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Ne] 3s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | +2, +1[5][6] |
---|
Oxider (basicitet) | MgO (starkt basisk) |
---|
Elektronegativitet | 1,31 (Paulingskalan) 1,293 (Allenskalan) |
---|
Normalpotential | −2,372 [7] V (Mg2+ + 2 e− → Mg) |
---|
Diverse |
---|
Kristallstruktur | Hexagonal tätpackad (hcp)
|
---|
Ljudhastighet | 4602 m/s |
---|
Termisk expansion | 24,8 µm/(m × K) (25 °C) |
---|
Värmeledningsförmåga | 156 W/(m × K) |
---|
Elektrisk konduktivitet | 22,7 × 106 A/(V × m) |
---|
Elektrisk resistivitet | 43,9 nΩ × m (20 °C) |
---|
Magnetism | Paramagnetisk |
---|
Magnetisk susceptibilitet | 1,2 × 10−5[8] |
---|
Youngs modul | 45 GPa |
---|
Skjuvmodul | 17 GPa |
---|
Kompressionsmodul | 45 GPa |
---|
Poissons konstant | 0,29 |
---|
Mohs hårdhet | 2,5 |
---|
Brinells hårdhet | 260 MPa |
---|
Identifikation |
---|
CAS-nummer | 7439-95-4 |
---|
EG-nummer | 231-104-6 |
---|
Pubchem | 5462224 |
---|
Historia |
---|
Namnursprung | Magnesia, ett distrikt i östra Thessalien i Grekland.[9][10] |
---|
Upptäckt | Joseph Black (1755) |
---|
Första isolation | Humphry Davy (1808) |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
|
Säkerhetsinformation |
---|
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich |
|
H-fraser | H228, H251, H261 |
---|
P-fraser | P210, P231+232, P241, P280, P420, P501 |
---|
|
R-fraser | R11, R15, R17 |
---|
S-fraser | S(2), S7/8, S43 |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
- ^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 21 mars 2021.
- ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
- ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente., S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
- ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
- ^ A. Stasch und C. Jones (2011). "Stable dimeric magnesium(I) compounds: from chemical landmarks to versatile reagents", Dalton Trans. 40: 5659-5672, doi:10.1039/C0DT01831G.
- ^ Bernath, P. F., Black, J. H., & Brault, J. W. (1985). ”The spectrum of magnesium hydride”. Astrophysical Journal 298: sid. 375. doi:10.1086/163620. ISSN 0004-637X. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111053354/http://bernath.uwaterloo.ca/media/24.pdf. Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ David R. Lide (red.): Electrochemical Series, sid. 8:22, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis.
- ^ David R. Lide (red.): Magnetic Susceptibility of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:144, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
- ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
- ^ – Online Etymological Dictionary
- ^ [a b] Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_500042