Mangan

Mangan
Nummer
25
Tecken
Mn
Grupp
7
Period
4
Block
d

Mn

Tc
KromManganJärn
[Ar] 3d5 4s2
25Mn

Ett grovt fragment av glänsande manganmetall.
Ett grovt fragment av glänsande manganmetall.
Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa54,938044(3)[1] u
UtseendeSilver
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.7,21 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten5,95 g/cm3
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 519 K (1 246 °C)
Kokpunkt2 334 K (2 061 °C)
Molvolym7,35 × 10−6 /mol
Smältvärme13,2 kJ/mol
Ångbildningsvärme225[2] kJ/mol
Specifik värmekapacitet479,5[3] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet26,32 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 1 228 1 347 1 493 1 691 1 955 2 333
Atomära egenskaper
Atomradie127 pm
Kovalent radie139 pm
Elektronaffinitet0 kJ/mol
JonisationspotentialFörsta: 717,3 kJ/mol
Andra: 1 509 kJ/mol
Tredje: 3 248 kJ/mol
Fjärde: 4 940 kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion4,1[4] eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Ar] 3d5 4s2
e per skal2, 8, 13, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −3
Oxider (basicitet)MnO (basisk), Mn3O4, Mn2O3, MnO2, Mn2O7 (starkt sur)
Elektronegativitet1,55 (Paulingskalan)
1,75 (Allenskalan)
Normalpotential−1,18 V (Mn2+ + 2 e → Mn)
Diverse
KristallstrukturKubisk rymdcentrerad (bcc)
Kristallstruktur
Ljudhastighet5150 m/s
Termisk expansion21,7 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga7,81 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet6,94 × 105 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet1,44 × m (20 °C)
MagnetismParamagnetisk
Magnetisk susceptibilitetα: 9 × 10−4
β: 8,2 × 10−4[5]
Néelpunkt100 K (−173,15 °C)
Youngs modul198 GPa
Kompressionsmodul120 GPa
Mohs hårdhet6
Brinells hårdhet196 MPa
Identifikation
CAS-nummer7439-96-5
Pubchem23930
Historia
NamnursprungFrån magnesia nigra[6], som i sin tur är hämtat från Magnesia (liksom magnesium).[7][8]
UpptäcktTorbern Olof Bergman (1770)
Första isolationJohann Gottlieb Gahn (1774)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Manganisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
52Mn {syn.} 5,591 d ε 4,712 52Cr
53Mn {syn.} 3,74 a ε 0,597 MeV 53Cr
54Mn {syn.} 312,3 d ε
β
1,377
0,697
54Cr
54Fe
55Mn 100 %
Stabil
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [9]
Pulver:
02 – Brandfarlig
Brandfarlig
H-fraserH228
P-fraserP210, P240, P241, P280, P370+378
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [9]
Pulver:
Brandfarlig
Brandfarlig
(F)
R-fraserR11
S-fraserS7, S33, S43, S60
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Mangan är ett grå-vitt metalliskt grundämne som liknar järn. Det används ofta i legeringar med järn i till exempel rostfritt stål. Ibland används manganföreningar i glasyrer. Mangan är essentiellt för alla organismer.

  1. ^ CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  2. ^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
  3. ^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
  4. ^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
  5. ^ Weast, Robert C. (ed. in chief): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990. Seiten E-129 bis E-145. ISBN 0-8493-0470-9. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
  6. ^ Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, kapitel 32-2 b, Almqvist & Wiksell 1963, sid 661
  7. ^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
  8. ^ – Online Etymological Dictionary
  9. ^ [a b] Datablad Mangan (Pulver) på AlfaAesar. Läst 29 mars 2011. (JavaScript krävs).

Mangan

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne