Medikalisering är ett begrepp inom idéhistoria, medicin och sociologi, vilket betecknar processen i vilken människors åkommor och problem kommer att bli definierade och behandlade som medicinska problem, och därigenom blir föremål för medicinska studier, diagnoser, prevention eller behandling.[1][2][3][4][5] När ett fenomen medikaliseras får det konsekvenser på gott eller ont, för vad som anses vara normal variation av mänskligt beteende och mående.[5] Vissa akademiker menar i relation till detta även att medicinen fått allt större maktutövande i det västerländska samhället under de senaste decennierna.[6][7][8]
Medikalisering kan i sin tur leda till vidare diagnosglidning av tillståndet som medikaliserats.[5] Vilket urholkar normalvariationen hos olika mänskliga tillstånd ännu mer.
Medikalisering har aktualiserat hälsofrågorna, så människor tänker mer och mer på saker i termer av hälsa och agerar för att främja hälsa. När det kommer till hälsofrågor är medicin inte den enda leverantören av svar: det har alltid funnits alternativ och konkurrenter. Samtidigt med medikaliseringen har "paramedikaliseringen" stärkts: även många behandlingar som det inte finns någon medicinsk grund för, åtminstone för nu, är populära och kommersiellt framgångsrika.[9]
- ^ Kukla, Rebecca (2018). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2018). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2018/entries/ethics-pregnancy/. Läst 21 juni 2020
- ^ Murphy, Dominic (2020). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2020). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/sum2020/entries/health-disease/. Läst 21 juni 2020
- ^ ”The Medicalization of Society | Johns Hopkins University Press Books”. jhupbooks.press.jhu.edu. https://jhupbooks.press.jhu.edu/title/medicalization-society. Läst 21 juni 2020.
- ^ Lundqvist, Annika. ”Medicin och makt i historisk belysning”. uu.se. https://uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kurser/?kKod=5LH316&typ=1. Läst 21 juni 2020.
- ^ [a b c] ”Utmattningssyndrom”. Läkartidningen (Sveriges läkarförbund). 11 aug 2021.
- ^ Löfström, Johan. ”Medicin och makt i historisk belysning – Institutionen för idé- och lärdomshistoria – Uppsala universitet”. www.idehist.uu.se. Arkiverad från originalet den 22 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200622083638/https://www.idehist.uu.se/medicinochmakt/. Läst 21 juni 2020.
- ^ Löfström, Johan. ”Medicin och makt i historisk belysning, 7,5 hp – Institutionen för idé- och lärdomshistoria – Uppsala universitet”. www.idehist.uu.se. Arkiverad från originalet den 23 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200623102832/https://www.idehist.uu.se/utbildning/kurser-i-medicinhistoria/medicin-och-makt-i-historisk-belysning/. Läst 21 juni 2020.
- ^ ”Medicalization of Vancouver's Downtown Eastside – UBC Wiki” (på engelska). wiki.ubc.ca. https://wiki.ubc.ca/Medicalization_of_Vancouver's_Downtown_Eastside. Läst 23 juni 2021.
- ^ Surhone, Lambert M; Tennoe, Mariam T; Henssonow, Susan F, reds (2010) (på engelska). Paramedicalization. Tallinn: VLC Publishing. ISBN 978-613-3-08893-1.