Back Nancy Pelosi AF نانسي بيلوسي Arabic نانسى بيلوسى ARZ Nensi Pelosi AZ نانسی پلوسی AZB Nancy Pelosi BAR Нэнсі Пэлосі BE Нэнсі Пэлосі BE-X-OLD Нанси Пелоси Bulgarian Nancy Pelosi BI
| Nancy Pelosi | |
 Pelosi i april 2019.
| |
| Tid i befattningen 3 januari 2019–7 januari 2023 | |
| President | Donald Trump Joe Biden |
|---|---|
| Företrädare | Paul Ryan |
| Efterträdare | Kevin McCarthy |
| Tid i befattningen 4 januari 2007–3 januari 2011 | |
| President | George W. Bush Barack Obama |
| Företrädare | Dennis Hastert |
| Efterträdare | John Boehner |
Ledamot av USA:s representanthus
| |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 2 juni 1987 | |
| Valkrets | Kaliforniens 12:e (2013-nu) 8:e valkrets(1993-2013) 5:e valkrets(1987-1993) |
| Född | Nancy Patricia D'Alesandro 26 mars 1940  Baltimore, Maryland
|
| Politiskt parti | Demokraterna |
| Alma mater | Trinity Washington University (Bachelor of Arts) |
| Make | Paul Pelosi (1963– ) |
| Barn | 5 |
Nancy Patricia Pelosi, född D'Alesandro den 26 mars 1940 i Baltimore, Maryland, är en amerikansk politiker (demokrat), ledamot av USA:s representanthus sedan 1987 och var representanthusets talman mellan 2007 och 2011.[1] Hon valdes 3 januari 2019 åter till talman i representanthuset och blev den första tidigare talmannen att återvända till posten sedan Sam Rayburn år 1955.[2][3] Hon avgick frivilligt från talmansposten 3 januari 2023 och efterträddes av republikanen Kevin McCarthy. Under hennes andra tid som talman övervakade hon två av sammanlagt fyra omröstningar om riksrättsåtal (impeachment) i USA:s historia, båda mot president Donald Trump, den första den 18 december 2019, den andra den 13 januari 2021, efter stormningen av Kapitolium 2021.
Hon rankades som den tredje mäktigaste kvinnan i världen av Forbes 2019.[4]
Den 3 januari 2021 omvaldes Pelosi till en fjärde mandatperiod som talman, vilket var hennes sista.[5]
- ^ Pelosi, Nancy, (1940-), Biographical Directory of the United States Congress, läst 2017-03-02
- ^ ”Nancy Pelosi blir återigen talman i USA”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/G17Gpx. Läst 3 januari 2019.
- ^ Bresnahan, John; Caygle, Heather; Bade, Rachael. ”Pelosi grabs momentum with big speaker vote” (på engelska). POLITICO. https://politi.co/2BDIonG. Läst 17 februari 2019.
- ^ Releases, Forbes Press. ”Angela Merkel, Christine Lagarde and Nancy Pelosi Top Forbes’ 16th Annual List of The World’s 100 Most Powerful Women” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/forbespr/2019/12/12/angela-merkel-christine-lagarde-and-nancy-pelosi-top-forbes-16th-annual-list-of-the-worlds-100-most-powerful-women/. Läst 12 april 2020.
- ^ Solender, Andrew. ”Pelosi Hints At Abdicating Leadership In 2022 After Winning New Term As Speaker” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/andrewsolender/2020/11/18/pelosi-hints-at-abdicating-leadership-in-2022-after-winning-new-term-as-speaker/. Läst 10 januari 2021.