Niels Henrik David Bohr | |
Niels Bohr cirka 1922. | |
Född | 7 oktober 1885 Köpenhamn, Danmark |
---|---|
Död | 18 november 1962 (77 år) Köpenhamn, Danmark |
Nationalitet | Dansk |
Forskningsområde | Fysik |
Institutioner | Köpenhamns universitet Universitetet i Cambridge University of Manchester |
Alma mater | Köpenhamns universitet |
Doktorandhandledare | Christian Christiansen J. J. Thomson Ernest Rutherford |
Nämnvärda studenter | Hendrik Anthony Kramers |
Känd för | Köpenhamnstolkningen Komplementaritet Bohrs atommodell Sommerfeld–Bohr teorin BKS-teorin Bohr–Einstein debatterna Bohrmagnetonen |
Influerad av | Ernest Rutherford |
Har influerat | Werner Heisenberg Wolfgang Pauli Paul Dirac Lise Meitner Max Delbrück |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i fysik (1922) Matteuccimedaljen (1923) Franklinmedaljen (1929) Max Planck-medaljen (1930) Copleymedaljen (1938) |
Namnteckning | |
Niels Henrik David Bohr[1], född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.
År 1913 publicerade Bohr, inspirerad av Max Plancks och Albert Einsteins arbeten, en atommodell som bortsåg från den klassiska fysikens begrepp. Modellen byggde på en hypotes om elektronernas stationära tillstånd, som svarade mot en diskret serie av energivärden. Den primitiva men lyckade modellen, kallad Bohrs atommodell, öppnade för en flodvåg av sensationella upptäckter och initierade utvecklingen av den teori, som från 1925 benämndes kvantmekanik. För sitt epokgörande arbete tilldelades Niels Bohr Nobelpriset i fysik 1922. Niels Bohr och hans forskningsinstitut i Köpenhamn kom under decennier att bli en samlingspunkt för tidens främsta atomfysiker. Han var far till nobelpristagaren i fysik, Aage Bohr.