Nigeria

Förbundsrepubliken Nigeria
Federal Republic of Nigeria
*Njíkötá Óchíchìiwù Naíjíríà* (Igbo)
*Republik Federaal bu Niiseriya* (Fula)
*Àpapọ̀ Olómìnira ilẹ̀ Nàìjíríà* (Yoruba)
*Jam-huriyar Tarayiar Nijeriya* (Hausa)
Förbundsrepubliken Nigeria; Federal Republic of Nigeria; Njíkötá Óchíchìiwù Naíjíríà (Igbo); Republik Federaal bu Niiseriya (Fula); Àpapọ̀ Olómìnira ilẹ̀ Nàìjíríà (Yoruba); Jam-huriyar Tarayiar Nijeriya (Hausa)
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Unity and Faith, Peace and Progress ; ("Enighet och Tro, Fred och Framsteg")
	Nationalsång: Arise O Compatriots, Nigeria's Call Obey;
	läge Nigeria (mörkblått) i Afrikanska unionen (ljusblått)
Huvudstad	Abuja
Största stad	Lagos
Officiellt språk	Engelska1
Demonym	nigerian; nigeriansk
Statsskick	Förbundsrepublik, presidentialism
Självständighet	från Storbritannien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2023 års beräkning
BNP (nominell)	2023 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,535 (153:e)
Valuta	Nigeriansk naira (NGN)
Tidszon	UTC+1
	Topografi
Nationaldag	1 oktober
Nationalitetsmärke	WAN
Landskod	NG, NGA, 566
Toppdomän	.ng
Landsnummer	234
	1. Hausa, igbo och yoruba erkänns som regionala språk.

Nigeria, formellt Förbundsrepubliken Nigeria^[1] (engelska: Federal Republic of Nigeria), är ett land i Västafrika bestående av trettiosex delstater och dess så kallade Federal Capital Territory, Abuja.

Nigeria är Afrikas folkrikaste land och det sjunde folkrikaste landet i världen.

Det gränsar till Benin i väster, Tchad och Kamerun i öst och Niger i norr. Kusten i söder vetter mot Guineabukten. Största flod är Niger som rinner ut i Biafrabukten via Nigerdeltat, varvid dess huvudgren rinner genom sex länder med biflöden från ytterligare några.^{[källa behövs]}

Landet är listat bland N-11-länderna, och är medlem i Samväldet.

Landets ekonomi är en av de snabbast växande i världen. Det var i början av 2020-talet den näst största ekonomin i Afrika, efter Sydafrika,^[8] och världsdelens största exportör av olja.^[9] Det är en regional stormakt i Västafrika.

Nigeria är ett multietniskt samhälle. Dess befolkning består av mer än 200 olika etniciteter, som var och en talar sitt språk eller dialekt. De tre största och mest inflytelserika etniska grupperna i Nigeria är hausa-fulani i norr, igbo i öster och yoruba i väster. Många igboer och yorubaer är kristna, medan flertalet hausa-fulanier är muslimer. Även under det brittiska kolonialstyret bevarade de tre folken sina gamla traditioner, inklusive rivalitet dem emellan. När landet blev självständigt hade vart och ett av dessa folk kunnat bilda sin egen stat.^[10] Igboernas senare försök att göra detta ledde till inbördeskrig, tills igbo-staten Biafra kapitulerade och Nigeria kunde leva vidare som en förbundsstat.^{[källa behövs]}

^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 86. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 7 juli 2017
^ ”Nigeria” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 15 juni 2017. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831040543/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ni.html. Läst 7 juli 2017.
^ ”Country profile Nigeria” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Nigeria. Läst 7 juli 2017.
^ ”Home” (på engelska). National Population Commission of Nigeria. http://www.population.gov.ng/. Läst 7 juli 2017.
^ Nigerias officiella befolkningsstatistik ifrågasätts i Africacheck.org, Nigerias population figures, som istället rekommenderar OECD:s uppskattning
^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ”Nigeria – Ekonomi”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/nigeria/oversikt/. Läst 7 september 2022.
^ Swartz, Spencer (20 augusti 2010). ”Nigeria's Ascendant Oil Industry Faces Host of Pitfalls”. The Wall Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703791804575439480124857148.html.
^ Atmore Anthony, red (1981). Två miljoner år: berättelsen om människan (2. uppl). Stockholm: Readerʹs digest [Det bästa]. Libris 7593140. ISBN 91-7030-043-7

[Utrikesnamnbok2015-1] [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 86. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 7 juli 2017

[CIAWorldFactbook-2] ”Nigeria” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 15 juni 2017. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831040543/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ni.html. Läst 7 juli 2017.

[FN2016Pop-3] ”Country profile Nigeria” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Nigeria. Läst 7 juli 2017.

[NigeriaPopComm-4] ”Home” (på engelska). National Population Commission of Nigeria. http://www.population.gov.ng/. Läst 7 juli 2017.

[africacheck-population-5] Nigerias officiella befolkningsstatistik ifrågasätts i Africacheck.org, Nigerias population figures, som istället rekommenderar OECD:s uppskattning

[imf.org-6] [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

[hdirapport2022-7] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[8] ”Nigeria – Ekonomi”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/nigeria/oversikt/. Läst 7 september 2022.

[9] Swartz, Spencer (20 augusti 2010). ”Nigeria's Ascendant Oil Industry Faces Host of Pitfalls”. The Wall Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703791804575439480124857148.html.

[10] Atmore Anthony, red (1981). Två miljoner år: berättelsen om människan (2. uppl). Stockholm: Readerʹs digest [Det bästa]. Libris 7593140. ISBN 91-7030-043-7

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]