Objektifiering

Objektifiering

Objektifiering innebär att en person behandlas som ett passivt föremål – ett objekt – snarare än en självständig individ med egna känslor, tankar och rättigheter.[1][2]

Objektifiering kan ske i allt från reklam och sociala medier till i hur vi pratar om eller betraktar varandra. Det kan bidra till att människor känner sig värderade enbart för sitt utseende eller kropp, vilket kan ha negativa psykologiska effekter som minskat självförtroende och ökad kroppsångest.[3] Berit Ås har kallat objektifiering för en härskarteknik.[4]

Självobjektifiering är att betrakta sig själv som objekt. Det är vanligast bland kvinnor, och har kopplats till störd självbild samt ätstörningar.[5][6]

  1. ^ ”objektifiering”. Svensk ordbok. https://svenska.se/tre/?sok=objektifiering&pz=1. Läst 6 september 2021. 
  2. ^ Ellen Davidsson (5 mars 2024). ”Att reducera en människa”. Svensk filosofi. https://svenskfilosofi.se/2024/03/05/att-reducera-en-manniska/. Läst 11 november 2024. 
  3. ^ Kay, Karen (6 december 2015). ”From social media to the catwalk, is fantasy beauty failing young women?” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2015/dec/06/body-image-healthy-fashion-models-young-people-rosie-nelson. Läst 11 november 2024. 
  4. ^ Camilla Eriksson (3 oktober 2013). ”Härskarteknikskolan del 6 – objektifiering.”. Retorikiska. https://www.retorikiska.se/harskarteknikskolan-del-6-objektifiering/. Läst 11 november 2024. 
  5. ^ Lexner, Maria (2006). Att vara subjekt eller objekt. Stockholms universitet. sid. 3. Läst 6 september 2021 
  6. ^ Oehlhof, Marissa E. Wagner; Musher-Eizenman, Dara R.; Neufeld, Jennie M.; Hauser, Jessica C. (2009-09). ”Self-objectification and ideal body shape for men and women”. Body Image 6 (4): sid. 308–310. doi:10.1016/j.bodyim.2009.05.002. ISSN 1873-6807. PMID 19570734. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19570734/. Läst 11 november 2024. 

Objektifiering

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne