Privategendom är en juridisk beteckning för icke-statliga juridiska personers ägande av egendom.[1] Privat egendom kan särskiljas från statlig egendom, som ägs av stater, och från kollektivt eller kooperativ ägd egendom, som ägs av en grupper.[2]
Privategendom och den systematiska mobiliseringen av människor inom ramen för lönearbete är grundläggande för kapitalismen, ett system för resursfördelning som grundar sig i att produktionsmedel och resurser inte är kollektivt utan enskilt ägda, och nyttjas i syfte att profitera.[3] Skillnaden mellan privat och personlig egendom varierar beroende på vilken sorts politisk filosofi man föredrar, där socialistiska perspektiv gör en hård åtskillnad mellan dessa. Som ett juridiskt begrepp är både begreppet och dess reella vikt beroende av staters olika politiska system som ser till att privategendomen efterföljs.[4]
- ^ McConnell, Campbell; Brue, Stanley; Flynn, Sean (2009). Economics. Boston: Twayne Publishers. sid. G-22. ISBN 978-0073375694
- ^ Gregory and Stuart, Paul and Robert (2013). The Global Economy and its Economic Systems. South-Western College Pub. sid. 30. ISBN 978-1285055350
- ^ Zimbalist, Sherman and Brown, Andrew, Howard J. and Stuart (October 1988). Comparing Economic Systems: A Political-Economic Approach. Harcourt College Pub. sid. 6–7. ISBN 978-0-15-512403-5. https://archive.org/details/comparingeconomi0000zimb_q8i6/page/6. ”Pure capitalism is defined as a system wherein all of the means of production (physical capital) are privately owned and run by the capitalist class for a profit, while most other people are workers who work for a salary or wage (and who do not own the capital or the product).”
- ^ Bertrand Badie. International Encyclopedia of Political Science. Sage Publications. ISBN 978-1412959636. ”Private property cannot exist without a political system that defines its existence, its use, and the conditions of its exchange. That is, private property is defined and exists only because of politics.”