Prostatacancer

Prostatacancer
Latin: neoplasma malignum prostatæ, cancer prostatæ
Prostatan som den förhåller sig till andra närliggande organ hos mannen.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	C61
ICD-9	185
OMIM	176807
DiseasesDB	10780
Medlineplus	000380
eMedicine	radio/574
MeSH	svensk engelsk

Prostatacancer innebär en cancerutveckling i prostatan, en körtel i de manliga könsorganen, och drabbar således endast män.^[1] De flesta prostatacancer växer långsamt, men vissa växer snabbare.^[2][3] Cancercellerna kan sprida sig från prostatan till andra delar av kroppen, framförallt ben och lymfkörtlar.^[4] Där kan de orsaka en rad olika symtom.^[3] I senare skeden kan cancern leda till svårigheter att kissa, blod i urinen, eller smärta i bäckenet eller ryggen eller då man kissar.^[5] En sjukdom som kallas godartad prostataförstoring kan ge liknande symptom. Symtom i senare skeden av en cancer kan vara trötthet till följd av låga nivåer av röda blodkroppar.^[3]

Faktorer som ökar risken för prostatacancer är: hög ålder, arvsanlag för sjukdomen, och vissa etniciteter. Kring 99% av fallen uppstår bland män över 50 år. Om en förstagradssläkting (i detta fall far eller bror) har sjukdomen så fördubblas eller tredubblas risken. I USA är prostatacancer vanligare bland den afro-amerikanska befolkningen än den vita befolkningen. Andra faktorer som kan öka risken för insjuknande är en kost med hög andel processat eller rött kött, mjölkprodukter eller lågt intag av vissa grönsaker.^[2] Prostatacancer diagnostiseras genom biopsi. Medicinsk avbildning kan sedan göras för att avgöra om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.^[5]

Prostatacancerscreening bland befolkning i stort är kontroversiellt.^[2][3][6] Prostata-specifikt antigen (PSA) test ökar antalen upptäckta cancrar men det minskar inte dödligheten.^[7] Svenska SBU påtalar i en rapport år 2014 att tillförlitligheten av de diagnostiska metoder som finns är osäker och kan leda till beslut som påverkar hälsan av den undersökte negativt, varför det är viktigt att de som tolkar bilder och behandlande läkare känner till problemen.^[6] Många genomgår vävnadsprov i onödan, och en överdiagnostik kan leda till försämrad livskvalitet till följd av cancerbesked och av de biverkningar som behandlingen orsakar.^[6] Oupptäckt prostatacancer är vanligt förekommande.^[6] Enligt undersökningar efter döden har män som avlidit av andra skäl än prostatacancer ofta tumörer i prostatakörteln.^[6] Vanligen blir sjukdomen oupptäckt livet ut utan att orsaka några bekymmer.^[6]

I många fall räcker det att cancern följs genom aktiv övervakning (aktiv exspektans). Andra behandlingar kan innefatta en kombination av kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling eller kemoterapi.^[5] När cancern endast befinner sig inuti prostatan finns det möjlighet att helt bota den.^[3] Bland cancrar som har spridit sig till skelettet kan det innebära behandling med smärtstillande läkemedel, bisfosfonater och riktad terapi. Resultaten beror på personens ålder och om det finns några andra hälsoproblem samt hur aggressiv och omfattande cancern är. De flesta människor med prostatacancer dör inte alls av sjukdomen, utan av något annat.^[5] Femårsöverlevnaden i USA är 99%.^[8] Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste typen av cancer och den femte vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män.^[9] I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen, och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken hos män.^[6] År 2012 insjuknande 1,1 miljoner män i världen, och prostatacancer orsakade 307 000 dödsfall.^[9] Prostatacancer var den vanligaste cancerformen hos män i 84 länder,^[2] och den förekommer mer allmänt i den utvecklade världen. På senare år har även antalet fall ökat i utvecklingsländerna.^[10] Upptäckt av prostatacancer ökade kraftigt under 1980-talet och 1990-talet på grund av ökad PSA-testning.^[2] Studier av män som dött av andra orsaker har hittat cancer i prostatan hos mellan 30 % och 70 % av alla män som är över 60 års ålder.^[3]