Rhys ap Gruffydd

Ej att förväxla med Gruffydd ap Rhys.
Rhys ap Gruffydd
Furste av Deheubarth
Avbildning av Rhys från 1300-talet inuti Katedralen i St Davids i Wales
Avbildning av Rhys från 1300-talet inuti Katedralen i St Davids i Wales
Furste av Deheubarth
Regeringstid 1155 – 1197
Företrädare Maredudd ap Gruffydd
Efterträdare Gruffydd ap Rhys II
Gemål Gwenllian ferch Madog
Barn Gruffydd ap Rhys II
Maelgwn ap Rhys
Rhys Gryg
Personnamn Rhys ap Gruffydd
Ätt Dinefwr
Far Gruffydd ap Rhys
Mor Gwenllian ferch Gruffydd
Född 1132
Död 28 april 1197 (65 år)

Rhys ap Gruffydd, född 1132, död 28 april 1197, var härskare i riket Deheubarth i södra Wales. Han är känd som Yr Arglwydd Rhys (kymriska för ”Herren Rhys”), men det är inte känt om denna titel användes under hans livstid.[1] Han använde främst titeln "Furste över Deheubarth" eller "Furste över Södra Wales", men det finns två bevarade dokument där han använder titeln "Furste av Wales" eller "Walesarnas prins".[2] Rhys var en av de mest framgångsrika och mäktiga walesiska furstarna efter Owain Gwynedd av Gwynedds[3] död 1170.

Rhys farfar, Rhys ap Tewdwr, var kung av Deheubarth, och dödades i slaget vid Brecon i kungariket Brycheiniog år 1093 av Bernard de Neufmarche. Efter hans död togs större delen av Deheubarth över av normanderna. Rhys far, Gruffydd ap Rhys, lyckades bli härskare över en liten del, och mer land återtogs av Rhys äldre bröder efter Gruffydds död. Rhys blev härskare över Deheubarth år 1155. Han tvingades att underkasta sig kung Henrik II av England år 1158. Henrik invaderade Deheubarth år 1163, tog ifrån Rhys alla hans landområden och tillfångatog honom. Några veckor senare släpptes han och fick tillbaka en liten del av sina egendomar. Rhys bildade en allians med Owain Gwynedd och efter att Henrik misslyckats att invadera Wales 1165 lyckades Rhys vinna tillbaka det mesta av sina landområden.

År 1171 slöt Rhys fred med kung Henrik och hans erövringar fastslogs och han fick titeln rättskipare över södra Wales. Han fortsatte att ha en god relation till kung Henrik, till dennes död år 1189. Efter Henriks död gjorde Rhys uppror mot Rikard I och attackerade normandiska områden och erövrade flera av borgarna. Han hade i slutet av sitt liv svårt att kontrollera sina söner, särskilt Maelgwn och Gruffydd, som låg i fejd med varandra. Rhys lyckades i sitt sista fälttåg mot normanderna år 1196 erövra flera borgar. Följande år avled han oväntat och begravdes i St David's Cathedral.

  1. ^ Turvey s. 91–2
  2. ^ I ett dokument rörande Chertsey Abbey används princeps Wall[ie] och i ett dokument från 184 rörande Strata Florida Abbey används Walliar[um] princeps. Se Pryce s. 96–7, 168–9, 171–4
  3. ^ [://www.popularhistoria.se/artiklar/sa-skapades-storbritannien/ Populär historia: "Så skapades Storbritannien" av Dick Harrison] Publicerat 16 mars 2001

Rhys ap Gruffydd

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne