Riksdagsvalet i Sverige 2018

Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2018–2022

← 2014 9 september 2018 2022 →
Riksdagens 349 platser
Opinionsundersökningar
Valdeltagande	87,18 % 1,38 %▲
Första parti Andra parti Tredje parti   Ledare Stefan Löfven Ulf Kristersson Jimmie Åkesson Parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Allians Regeringen Löfven (De rödgröna) Alliansen – Ledare sedan 27 januari 2012 1 oktober 2017 7 maj 2005 Ledarens valkrets Västernorrlands län Stockholms kommun Jönköpings län Föregående val 31,01 % 23,33 % 12,86 % Mandat före 113 84 49 Erhållna mandat 100 70 62 Mandatförändring 13▼ 14▼ 13▲ Röster 1 830 386 1 284 698 1 135 627 Andel 28,26 % 19,84 % 17,53 % Väljarströmmar 2,75 %▼ 3,49 %▼ 4,68 %▲   Fjärde parti Femte parti Sjätte parti   Ledare Annie Lööf Jonas Sjöstedt Ebba Busch Thor Parti Centerpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna Allians Alliansen Stödparti till Regeringen Löfven (De rödgröna) Alliansen Ledare sedan 23 september 2011 6 januari 2012 25 april 2015 Ledarens valkrets Jönköpings län Västerbottens län Västra Götalands läns östra Föregående val 6,11 % 5,72 % 4,57 % Mandat före 22 21 16 Erhållna mandat 31 28 22 Mandatförändring 9▲ 7▲ 6▲ Röster 557 500 518 454 409 478 Andel 8,61 % 8,00 % 6,32 % Väljarströmmar 2,50 %▲ 2,28 %▲ 1,75 %▲   Sjunde parti Åttonde parti   Ledare Jan Björklund Isabella Lövin Gustav Fridolin Parti Liberalerna Miljöpartiet Allians Alliansen Regeringen Löfven (De rödgröna) Ledare sedan 7 september 2007 13 maj 2016 / 21 maj 2011 Ledarens valkrets Stockholms län Stockholms län Föregående val 5,42 % 6,89 % Mandat före 19 25 Erhållna mandat 20 16 Mandatförändring 1▲ 9▼ Röster 355 546 285 899 Andel 5,49 % 4,41 % Väljarströmmar 0,07 %▲ 2,48 %▼
Största parti efter valkrets (vänster) och kommun (höger): Rött–Socialdemokraterna, Blått–Moderaterna, Gult–Sverigedemokraterna
Statsminister före valet Stefan Löfven Socialdemokraterna Statsminister efter valet Stefan Löfven Socialdemokraterna

Riksdagsvalet i Sverige 2018 hölls söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag. Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige.^[1][2] Förutom de åtta riksdagspartierna, där Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna legat högst i opinionen alltsedan riksdagsvalet 2014, ställde även ett antal övriga partier upp.

Nya valregler infördes till riksdagsvalet 2018. Förhandsanmälan av deltagande av de politiska partierna infördes inför riksdagsvalet.^[3] Kandidater som nomineras av partierna måste ge skriftligt samtycke för att vara valbara, detta för att förhindra att personer mot sin vilja skrivs in på ett politiskt partis lista. Partisymboler tillåts på valsedlarna för att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna. En ny metod för att fördela mandaten i riksdagen infördes i syfte att bättre spegla väljarnas politiska vilja.^[4]

I riksdagsvalet 2018 var 7 495 936 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 87,18 procent, en uppgång med 1,38 procentenheter från 2014 års val och det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985.^[5] Totalt 6 535 271 personer röstade i valet,^[6] varav 2 911 048 förtidsröstade.^[7] Totalt 6 301 personer kandiderade, varav 6 ej var svenska medborgare och kunde därmed inte bli invalda till riksdagen.^[8] 29 partier med valsedlar ställde upp i valet i alla valkretsar.^[9] Antalet personröster bland alla giltiga röster var 24,06 procent,^[10] en nedgång med 0,52 procentenheter från 2014.

Efter valet fick det rödgröna blocket 40,67 procent av rösterna medan den borgerliga alliansen fick 40,26 procent. Det rödgröna blocket fick 144 mandat, vilket är 1 mandat fler än Alliansens 143 mandat. Liksom i det föregående valet fick inget av blocken majoritet. Sverigedemokraterna blev återigen vågmästare med 17,53 procent av rösterna och 62 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 28,26 procent av rösterna och erhöll 100 mandat, men valresultatet blev det lägsta i partiets historia sedan allmän rösträtt infördes år 1921.^[11][12] Även Moderaterna och Miljöpartiet förlorade en stor del av sina tidigare mandat, medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna ökade.

I en statsministeromröstning den 25 september 2018 prövades Stefan Löfvens stöd som statsminister av riksdagen med resultatet 204 nej (alliansen och SD) och 142 ja.^[13] Detta gjorde att Regeringen Löfven I avgick, och bidrog till långvariga regeringsförhandlingar under talmannen Andreas Norléns ledning, där olika regeringsalternativ undersöktes och prövades i riksdagen.^[14] Regeringen Löfven I agerade övergångsregering tills en ny regering kunde bildas.^[15]

Den 18 januari 2019 prövades Stefan Löfven återigen till statsminister efter januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet, där de två sistnämnda kom överens om att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen.^[16] Även Vänsterpartiet beslutade att lägga ner sina röster.^[17] Med resultatet 115 ja, 153 nej och 77 nedlagda röster blev Löfven återvald som statsminister och Löfven bildade då Regeringen Löfven II och fortsatte regera.^[18][19]