Rosornas krig är en beteckning som används på olika konflikter inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, framför allt en period under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet. Beteckningen är skapad med hänvisning till partisymbolen rosen och det engelska inbördeskriget med samma namn.
I första hand åsyftas med begreppet en period under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet då konflikten var både långvarig och politisk/ideologisk till sin natur. Detta rosornas krig stod i första hand mellan Landsorganisationen (LO) och dess ordförande Stig Malm å den ena sidan, och finansminister Kjell-Olof Feldt och den så kallade kanslihushögern å den andra sidan.[1] Konflikten gällde bland annat hur expansiv eller åtstramande finanspolitiken skulle vara, hur statsfinanserna skulle skötas, samt graden av marknadsekonomiska reformer. Den följde i den uppslitande löntagarfondsdebattens kölvatten. Rosornas krig kan sägas ha kulminerat i Regeringen Carlsson I:s avgång i februari 1990, efter att den misslyckats med att få stöd i riksdagen för ett åtstramningspaket. I samband med detta lämnade också Feldt finansministerposten.
Om jag ska vara ärlig var det vi kvällstidningsjournalister som eldade på rosornas krig och vi tyckte att det var riktigt roligt. |
– Eva Franchell, [2] |
Enligt Eva Franchell, som då själv var journalist på Aftonbladet, eldade roade kvällstidningsjournalister på konflikten.[2]
Vissa svenska medier har sedan denna period ofta använt begreppet "rosornas krig" på alla motsättningar inom socialdemokraterna, även sådana av mer kortvarig och mindre djupgående natur.[källa behövs]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ef-partiet